Frågor om RB 5

Nedan återges vad som sades i Riksdagens frågestunden 27 mars 2014.

anf.31 Mikael Jansson (SD):

Herr talman! Jag har en fråga till försvarsministern. Insatsorganisation 14, regeringens alternativ till ett svenskt försvar, kommer inte att vara färdigställt i år, 2014. Måldatum är i stället 2023. Ett av de svåraste problemen med att skapa IO 14 har varit att få tillräckligt många att skriva på de temporära kontrakten – GSS/T-kontrakten. Ett annat problem är att soldater och sjömän i den nya organisationen erhåller för lite övning. Mot den bakgrunden kan man ställa sig frågan om den nedskärning som regeringen gjorde förra året i Regeringsbeslut 5 var klok. 500 miljoner kronor lades som sparbeting på personalramarna. Ett större antal tjänster var därför tvungna att avslutas. Min fråga är: Har sparbetinget i Regeringsbeslut 5 från förra året om 500 miljoner kronor på personalramarna påverkat Försvarsmaktens övningsverksamhet och det nationella försvarets beredskap?

anf.32 Försvarsminister Karin Enström (M):

Herr talman! Försvarsmakten genomgår nu en omfattande förändring. Syftet med reformen är att vi ska få en stärkt försvarsförmåga och tillgängliga och användbara förband. För att uppnå detta är det viktigt att vi har rätt personal som får rätt utbildning, att vi har rätt materiel och att personal och materiel får öva i förband. Det är viktigt att övningarna kan ske både nationellt och internationellt. På personalsidan har Försvarsmakten nu genomfört ett aktivt arbete. Rekryteringen går bra. Det går bra att anställa de kontinuerligt tjänstgörande soldaterna, men det går lite trögare när det gäller tidvis tjänstgörande soldater. De ekonomiska förutsättningarna för Försvarsmakten på både kort och lång sikt har vi arbetat intensivt med. Jag kommer i mitt nästa inlägg att berätta vad Regeringsbeslut 5 egentligen innebär. Det är inte en besparing.

anf.33 Mikael Jansson (SD):

Herr talman! Vi ser i Krim hur ett strategiskt angrepp kunde utföras av den ryska krigsmakten utan förvarningar. Mot den bakgrunden är det märkligt att den svenska regeringen minskar personalramen för den militära underrättelsetjänsten Must som en följd av Regeringsbeslut 5. För att vår beredskap ska fungera krävs bra underrättelser. Min fråga är: Kommer det från regeringens sida fler besparingar på försvarets personal i år?

anf.34 Försvarsminister Karin Enström (M):

Herr talman! Mikael Jansson vet lika väl som jag att regeringen med riksdagens hjälp har höjt försvarsanslagen två år i rad. Vi har höjt materielanslaget, och vi har höjt anslaget för personal i det så kallade förbandsanslaget. Vi har som sagt arbetat intensivt tillsammans med myndigheten Försvarsmakten för att hitta lösningar på ekonomin på kort och på lång sikt. På lång sikt har vi sett att Försvarsmakten i sina bedömningar har hamnat högt när det gäller ökade personalkostnader, det vill säga fördyringar. Det är därför vi lade uppdraget att på sikt, fram emot 2019, redan nu se till att man inte hamnar alldeles för högt. Nu är vi mitt inne i förberedelser för nästa inriktningsbeslut. Här gäller det verkligen att dra slutsatser både av vad som har hänt precis nyligen i Ukraina och av hur det ser ut i övrig säkerhetspolitisk utveckling. Det vi kan konstatera är att det inte är en besparing. Man kan inte banta bort en befarad övervikt.