Sveriges försvar i skuggan av Ukraina- omedelbart nyttjande av beredskapskrediten

Jw5oi21

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återaktivera värnplikten.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att beredskapskrediten skall utnyttjas för att täcka omedelbara materielbehov i försvaret.

Motivering

I samband med det förra försvarsbeslutet 2009 ställde sig den dåvarande riksdagen bakom en bedömning av det långsiktiga säkerhetspolitiska läget. I detta försvarsbeslut kodifierades det som den borgerliga regimen sedan har upprepat vid ett stort antal tillfällen, nämligen att det finns inga hot mot Sverige och det är osannolikt att det uppstår ett läge där ett enskilt land drabbas av militära maktmedel. I den dåvarande försvarsberedningen talar man också om ett så kallat lackmustest för Rysslands utveckling: ”I utrikespolitiskt hänseende kommer det ryska agerandet mot länder som tidigare ingick i Sovjetunionen att vara ett lackmustest på vilken väg Ryssland väljer. De senaste månadernas utveckling i Ukraina visar med all önskvärd tydlighet vilken väg som har valts, nämligen att det verkligen inte är otänkbart för en stormakt att påverka situationen i ett enskilt europeiskt land med militära (och andra) maktmedel. Det hotfulla beteendet från de mobiliserade ryska truppernas övningsverksamhet vid den ukrainska gränsen, uppenbart ryska trupper aktiva på Krim samt ett högst troligt ryskt deltagande bland de proryska demonstranterna i östra Ukraina visar att klassiska militära påtryckningar fortfarande ses som en del i stormaktens utrikespolitiska verktygslåda. Det är nu tydligt att en förändring i omvärldsläget har ägt rum och att det förra försvarsbeslutets omvärldsbedömning har varit felaktig.

Sveriges geopolitiska läge är bättre än Ukrainas. Vi har inte stora ryskspråkiga minoriteter innanför våra gränser och ingen landgräns mot Ryssland längre. Trots det befinner sig Sverige i Rysslands omedelbara närhet och det är självklart att en stormakt i vårt närområde som redan vid upprepade tillfällen har demonstrerat att man är beredd att använda sin armé mot mindre grannar när man finner det lämpligt är något som måste tas på allvar. Hittills har den svenska säkerhetspolitiken gentemot Ryssland vilat på antagandet att om vi bara handlar med och samarbetar med Ryssland så kommer landet så småningom att transmogrifieras till ytterligare ett stort europeiskt land med västliga värderingar och ett mörkt förflutet – ett Tyskland i öster. Istället förefaller Ryssland hålla fast vid sin egen väg. En lärdom från det läge som den nya ukrainska regimen i Kiev befinner sig i med en oövad försvarsmakt och föråldrad utrustning i ett läge med ett skarpt militärt hot från en stormakt är att en mer rimlig utgångspunkt för svensk säkerhetspolitik sannolikt är den gamla maximen ”varje land har en armé – sin egen, eller någon annans.”

Redan i det förra försvarsbeslutet höll man öppet för att ett allvarligt försämrat internationellt läge skulle kunna medföra att värnplikten återaktiverades: ”Om försvarsberedskapen så kräver bör personalförsörjningen även kunna baseras på en tillämpning av lagstiftningen om totalförsvarsplikt.” När riksdagen med knapp majoritet beslutade om att lägga värnplikten vilande 2009 så markerades att det var möjligt att återaktivera värnplikten under vissa förutsättningar: ”Totalförsvarspliktiga ska vara skyldiga att fullgöra värnplikt eller civilplikt enligt 4 kap. lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt endast om regeringen med hänsyn till försvarsberedskapen beslutar det.” Vi menar att det nu har uppstått en situation där det är uppenbart att försvarsberedskapen kräver just detta. Inte ens om man likt regeringen håller fast vid att insatsorganisation 14 är tillräcklig för landets försvar så klarar det personalförsörjningssystem som faktiskt existerar i detta nu av att fylla hela organisationen, trots att regeringen har varit mycket tydlig med att just är tillgänglighet här och nu som är målsättningen med insatsförsvaret. Givet att det internationella läget har försämrats kraftigt så duger det helt enkelt inte att hänvisa till en försvarsreform som kanske är fullt genomförd om tio år. Kraven på det svenska försvaret finns nu, inte någonstans i en dimmig framtid. Med hänvisning till detta är det vår mening att lagen om totalförsvarsplikt bör återaktiveras för att med användning av denna lag kunna se till att rekryteringen till den svenska försvarsmakten kan säkerställas.

Den nu nödvändiga kursändringen för försvarspolitiken innebär också ett behov av stora initiala satsningar på materiel. Från Sverigedemokraternas sida har budgetförslag med den innebörden lagts i riksdagen i flera års tid, vilket övriga partier har valt att inte ställa sig bakom. När vi nu står inför en situation där behovet av ett förstärkt försvar har gått upp för övriga partier i riksdagen så är det troligt att de nuvarande anslagen inte räcker. Redan innan regeringen gjorde sitt försvarsutspel så fanns ett omfattande behov av materielinköp som har vuxit sig allt större under flera år, beroende på att regeringen har valt att inte tilldela försvaret tillräckliga medel för erforderliga inköp. Det är därför svårbegripligt att man i och med de senaste uttalandena från regeringen i realiteten lägger till ytterligare materiel till en redan underfinansierad försvarsmaterielbudget. Ekvationen går inte ihop, men det finns dock en möjlig lösning. I den av riksdagen beslutade budgeten finns ett utrymme för den så kallade beredskapskrediten, som bemyndigar regeringen att använda 40 miljarder kronor ur Riksgälden som beredskapskredit i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden. Enligt vår mening är det internationella läget nu så dåligt och det svenska försvarets behov nu så stora att detta sammantaget kan ses som ett sådant utomordentligt förhållande vilket föranleder att denna beredskapskredit måste aktiveras. Det kan ses som en drastisk åtgärd, men att vänta med att använda denna åtgärd tills en konflikt som involverar Sverige hinner bryta ut innebär att man befinner sig i en betydligt sämre strategisk situation än om man istället har gjort det i god tid i förväg och därmed kunnat bygga upp en förmåga – något som för övrigt gäller generellt inom försvarspolitiken. Denna aktiverade beredskapskredit kan sedan användas för att finansiera såväl en aktivering av värnpliktslagstiftningen som till inköp av nyckelmateriel. Detta bör riksdagen tillkännage som sin mening.

  • janolov

    Mycket bra motion och jag instämmer i båda att satserna.

    • http://jockelarson.wordpress.com/ Joakim Larsson

      Tackar! Vi får hoppas att den går igenom. Det är alltid lite speciellt med motioner av den här typen.

  • andreas

    Låter bra. Speciellt i tankarna när vi är påväg att få en ny organisation IO18 som är mindre än IO14