Riksrevisionens rapporter om regeringens och Försvarsmaktens genomförande

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Försvarsmaktens förmåga i kommande budgetpropositioner skall redovisas utifrån uppfyllnadsgraden av senaste försvarsbeslut.
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att försvarsmaktens förmåga ska redovisas i faktisk operativ förmåga.
  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den kommande försvarspolitiska propositionen skall tydliggöra krav och mål för Försvarsmakten.

Motivering

Riksdagens beslut om försvarets inriktning från 2009 har av olika skäl inte kunnat uppfyllas. Många förbandschefer har påpekat brister mellan uppgifter och resurser. I många fall har uppgifternas innebörd ej klarlagts, varvid tolkningen från försvarsmakten snarare blir en bedömning av vilka förmågor kopplat till hotbilder som krävs för lösande av Riksdagens försvarsinriktning.

 

Riksrevisionens granskning visar nu att mycket av denna kritik har varit fullt befogad. I sin rapport uttrycker Riksrevisionen även tveksamhet kring om det alls är möjligt att fullfölja försvarsreformen, vilket är en synpunkt som Riksrevisionen även har framfört i tidigare granskningar av Försvarsmakten. I motsats till den tidigare regeringens ståndpunkt så menar vi att Riksrevisionens argumentation är väl underbyggd. Regeringen hänvisar till sitt svar i skrivelse 2013/14:185, där regeringen säger sig vara nöjd med den extra resurstilldelning som man då ansåg sig ha tillfört. Det måste i sammanhanget framhållas att den resurstilldelning som då var aktuell inte på något sätt var tillräcklig för att ens på kort sikt kunna hantera de materielbrister som Riksrevisionen påvisar. Regeringen hänvisar vidare i skrivelsen till att Försvarsmakten har haft balans mellan anslag och kostnader, men det är av mindre relevans i sammanhanget. Vad Riksrevisionen konkret säger är att bristerna inom materielförsörjningen gör att insatsorganisation 2014 inte kan realiseras.

Förhoppningsvis delar regeringen vår uppfattning att Försvarsmakten inte existerar för att ha balans mellan anslag och kostnader (även om det naturligtvis är önskvärt) utan för att kunna försvara Sverige i enlighet med de riktlinjer som har beslutats av riksdagen.

 

Med tanke på hur allmänt utformade riksdagens beslut har varit utformade rörande försvaret och dess framtid så går det att diskutera om det överhuvudtaget har varit möjligt för kammaren ledamöter att inse vilka följderna av de försvars- och inriktningsbeslut man har tagit skulle bli. Riksrevisionen påpekar att budgetlagen kräver att regeringen i budgetpropositionen ska lämna en redovisning av de resultat som uppnås i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om. Här är det viktigt att understryka att budgetpropositionerna enligt Riksrevisionen har blivit mindre informativa och inte mer, vilket är vad regeringen antyder i sitt svar i skrivelsen.

 

Även om det sker en redovisning av Försvarsmaktens förmåga i propositionerna så sker den i förhållande till föregående år och inte till de mål för Försvarsmakten som riksdagen har beslutat om, vilket framstår som mer önskvärt. Transparensen har med andra ord varit begränsad samtidigt som förändringarna i försvarets verksamhet har varit enorma. Det är därför vår mening att regeringen i framtida budgetpropositioner inte enbart skall redovisa en bedömning kopplad till det gångna årets verksamhet utan också redovisa hur Försvarsmaktens förmåga att uppfylla det senaste försvars/inriktningsbeslutet har utvecklats över tid.

 

Trots att försvars- och inriktningsbesluten alltså har haft långtgående konsekvenser så har det inte i någon större utsträckning varit möjligt att följa hur Försvarsmakten har lyckats med att genomföra försvarsbeslutet, i hög grad beroende på att det inte har funnits tydligt formulerade krav rörande vad Försvarsmakten ska klara av. Det är av vikt av försvarsmaktens förmåga istället redovisas i termer av vilken faktisk operativförmåga som myndigheten innehar istället för i hur hög grad man har uppfyllt målet sedan senaste budgetpropositionen.

 

Med anledning av detta och att Riksrevisionens granskning har visat just hur svårigheterna att se vad innebörden av fattade försvarsbeslut konkret har inneburit i termer av förändringar visavi tidigare gällande försvarsbeslut så är det av vikt att den kommande försvarspolitiska propositionen från regeringen innehåller tydliga krav och mål för Försvarsmakten. Endast med ett sådant klargörande kommer det vara möjligt att för såväl kammarens ledamöter som den försvarspolitiskt intresserade allmänheten att avgöra vad det egentligen är för målsättningar för Försvarsmakten som riksdagen har beslutat om. På längre sikt är det också den enda möjligheten att hålla en informerad diskussion kring dessa frågor vilket är ett grundläggande demokratiskt krav.

.

Roger Richtoff (SD)

Mikael Jansson (SD)

Robert Stenkvist (SD)

Jeff Ahl (SD)