Vårändringsbudgeten 2017

Högkvarteret (HKV) har förklarat att på grund av felaktiga prisindex (årsuppskrivningar) från finansdepartementet så saknar försvaret 6,5 miljarder kr 2017 tom. 2020 för att verkställa Försvarsbeslut 2015 (FB2015). Försvaret har därför som åtgärd

• a) sugit ur de sista reserverna i myndigheten för att verka för att det som än viktigast i FB2015 ska prioriteras,

• b) skjutit investeringar på framtiden och

• c) vädjat till regeringen om mer pengar.

Regeringen ger försvaret 485 miljoner kr mer i vårändringsbudgeten. Det är för sent att påverka senarelagda investeringar, men pengarna gör nytta och går att planera direkt. Vi stödjer denna mindre kompensationsåtgärd.

Om regeringen hade föreslagit ytterligare extra pengar under budgetåret hade dessa enligt Försvarsmakten kunnat användas till att köpa ammunition och till att öka volymen på redan lagda eller pågående beställningar.

Det senare hade varit en bra tempohöjande åtgärd i upprustningen. SD hade varit öppna för att diskutera en sådan lösning.

Mikael Jansson , Försvarspolitisk talesperson

Svar till Hans Wallmark

Svar på Hans Wallmark i Västervikstidningen 2 februari.

Det är glädjande att Hans Wallmark vill satsa mer pengar på försvarsbudgeten och jag vågar lova att Sverigedemokraterna kommer att satsa ytterligare resurser på det svenska försvaret i vår budget, precis som vi har gjort varje år sedan vi kom in i riksdagen. Även om vi naturligtvis gläds åt Wallmarks och moderaternas löfte om ytterligare resurser så måste vi ändå ställa oss frågan: hur kommer det sig att man minskade resurserna till det svenska försvaret under sin tid i regeringsställning så att andelen av BNP sjönk från 1,3% till 1,0%? Redan i den föregående försvarsberedningen kritiserade vi majoriteten för att inte vara villiga att skjuta till tillräckliga medel för att kunna genomföra försvarsreformen.
Oavsett vad man tror om värdet av utländska vänner så finns det inget som slår egen förmåga. Det är naturligtvis trevligt att ha fått löften om hjälp från andra, men oavsett hur man vänder sig så kommer det ändå att vara vi själva som får ta den första stöten, helt enkelt därför att det i en verklig konfliktsituation kommer att vara svårt för en aldrig så mäktig internationell vän att fördela sina resurser till alla behov som finns. Även om Förenta Staterna och de övriga länderna i Atlantpakten har påbörjat en viss återuppbyggnad av styrkor så är det fortfarande så att behoven kommer att vara långt större än de befintliga resurserna vid en större konflikt mellan stormakterna.
Wallmark och Moderaterna bortser konsekvent i sina inlägg från den negativa aspekten av att associera sig med en allians: man måste räkna med risken för att man dras in i en konflikt som man annars hade kunnat undvika, helt enkelt eftersom också vi har förpliktelser mot övriga alliansmedlemmar. Dessutom: om man ställer sig på den ena stormaktens sida så gör man sig själv till ett legitimt mål för den andra. Därtill är det olämpligt att öka spänning mellan Ryssland och NATO i Östersjöområdet.
Vår målsättning är att bygga upp ett svenskt försvar som är så starkt att en presumtiv angripare inte anser det vara värt priset att angripa oss. Detta vill vi i första hand göra i form av en försvarsallians/-förbund med Finland. Om Wallmark och moderaterna är beredda att efter åtta års moderatledd misskötsel återuppbygga försvaret så välkomnar vi detta.

Björn Söder (SD)

SD: Serviceavtalet med General Electric

image

Under 2019 börjar Gripen E levereras till Försvarsmakten.  År 2018 ska serviceavtalet vara klart. SD vill inte störa parterna i detta tidiga skede genom att delta i att sätta nya villkor för serviceavtalet.

I och med att beställningen av Gripen E bara gäller 60 individer måste utvecklingen av motorn samordnas med andra användare av samma motor. Främre tekniskt stöd måste dock ske i Sverige och vi måste ha flygverkstäder vid alla flottiljer och gott om reservdelar och servicepersonal. Svenska totalförsvaret ska klara krig och verka för frihet och fred.

Hade SD fått igenom sin linje om 200 st Gripen E färdiglevererade 2030 så hade vi kunnat ha en svensk motor med utvecklingsavtal.

Nu är det viktigt att alla svenska affärspartner får ett avtal som de är nöjda med. Det finns inget annat parti som värnar om försvarsindustrin som SD gör.

Mikael Jansson , försvarspolitisk talesman (SD)

Pausen med värnpliktsutbildning, dyrt experiment

image

På kort tid har säkerhetsläget försämrats markant i vårt närområde. Det svenska försvaret är i stort behov av att tillföras materiel och manskap. Lösningen är inte att söka medlemskap i Atlantpakten.
När den svenska värnpliktsutbildningen avskaffades var Sverigedemokraterna en tydlig röst mot detta. Det var dessutom tydligt redan i underlagen till personförsörjningsreformen att det frivilliga försvaret inte skulle kunna få fram tillräckligt med soldater och att det skulle bli svårt att upprätthålla ett funktionellt försvar. Hela reformen måste ses som ett misslyckande och det faktum att pendel nu är på väg att svänga tillbaka till ett försvar som i hög grad är baserat på värnplikt är ett bevis för att värnpliktens avskaffande var ett dyrt misstag. Tyvärr står försvaret nu inför nya problem eftersom man under mellantiden har hunnit avveckla så många utbildningsplatser och officerare att det kommer att bli svårt att utbilda tillräckligt många värnpliktiga.

Samtidigt finns det stora materielbrister. Det svenska luftvärnet, i synnerhet, är underdimensionerat och långräckviddigt luftvärn saknas i princip helt. Det krävs stora investeringar för att införskaffa ett system som klarar av att förse Sverige med någon sorts försvarsförmåga mot långräckviddiga angrepp. Detta är något som har blivit alltmer aktuellt i takt med att nya ryska robotsystem har tillförts Östersjöområdet.

Av dessa skäl så är talet om ett medlemskap i Atlantpakten en dimridå som drar fokus från det verkliga problemet: avsaknaden av resurser till ett svenskt försvar. På den punkten har vare sig moderater eller socialdemokrater klarat av att leverera. Det svenska försvarsanslaget är det lägsta i Östersjöregionen mätt i andel av BNP och inget budgetförslag från dessa partier har hittills gett uttryck för någon seriös vilja att ändra på detta. Det är dags att vi inser att hela Europa är på väg in i en situation med ett nytt kallt krig. I det läget bör vi återgå till en nivå på försvarsanslagen som Sverige hade i början på 1990-talet – 2.5% av BNP. Det finns ingen anledning till att dagens Sverige inte skulle klara av detta, när sjuttiotalets Sverige klarade av det.

Det enda parti som har gett uttryck för en sådan ambition är Sverigedemokraterna. Långt innan vi valdes in i den svenska riksdagen och i samtliga våra budgetförslag därefter har vi förespråkat förstärkta försvarsanslag. Under den nu aktuella budgetperioden fram till 2020 vill vi tillföra totalt 26,5 miljarder mer än regeringen till utgiftsområdet och planerar för att fortsätta utvecklingen med målsättningen att bygga upp ett slagkraftigt svenskt försvar. Detta gör inget annat parti.

Något som vi också gör är att satsa på det civila försvaret och driftvärnet. Det kommer på sikt kosta cirka 4-5 miljarder kr per år. Inga andra partier budgeterar för det civila försvaret. Det är konstigt, för alla partier är överens om att det militära försvaret inte fungerar utan det civila försvaret. Ett invasionsförsvar måste alltså vara uppbyggt som ett totalförsvar. Precis som med det militära försvaret tar det civila försvaret lång tid att bygga upp. Upprustningen av vårt försvar kräver större engagemang från regeringen. Med den takt som regeringen upprustar så har vi inte invasionsförsvaret tillbaka förrän på 60-talet, 2060-talet!

Mikael Jansson, försvarspolitisk talesman (SD)
Roger Richtoff, försvarsutskottet (SD)
Joakim Larsson, pol sek riksdagen (SD)

En Triumf för Indien

image

Den 15/10-2016 skrev Indien under ett avtal  med Ryssland gällande anskaffning av det långräckviddiga luftvärnsystemet av typ S-400 Triumf även känd som SA-21 Growler . Hela 5-15 bataljoner ska anskaffas. Indien har med detta verkligen påbörjat en reform av sitt luftvärn och i förlängningen sitt luftförsvar.

Systemet är vida känt  som ett utav världenst modernaste system inom sin kategori med räckvidd på över 400km, detta kan jämföras med västerländska system som når 120-160km  som ex franska Aster-30/ SAMP/T.

Ryssland har detta system placerat i både Kaliningrad enklaven men även i St: Petersburg där dessa system täcker stora delar av Östersjön . Vid en konflikt i Östersjöområdet är det sannolikt att NATO  att Polska och Tyska luftstridskrafter får stora problem vilket kartan nedan visar.

image

 

Systemet återfinns även i Syrien på begäran och i samråden Assadregimen för skydda syriska, iranska och ryska styrkor och infrastruktur från angrepp eller underrättelse inhämtning med drönare från NATO samt Israeliskt flygstridskrafter .

image

Indiens  anskaffning av dessa system är ett viktig led i att skaffa sig fullgott skydd mot ballistiska robotar inklusive kärnvapen . Systemet kan skydds emot olika typer av angrepp inklusive kryssningsrobotar.  Första batteriet förväntas levereras redan nästa år och Indien verkar ha planer på att modifiera systemet , särskilt angående sensorerna . Här spelar Sverige och Saab in då Saab nyligen erbjudit Indien GaN teknik , en ny typ av sensorer som är världsledande och ligger före de flesta nationer . Skulle Indien kombinera svenska sensorer ihop med S-400 systemet , allt tillverkat i Indien skulle den indiska industrin vara med att tillverka och utveckla troligen ett utav världens främsta luftvärnssystem och sensorerna . Detta gör köpet av S-400 en verklig triumf för Indien .

 

Mikael Jansson :Gotlands försvarsbehov

image

 

Principen om det mobila försvaret som lätt kan flyttas, även om vi är utsatta för ett avancerat angrepp är på väg ut. Det visade ÖB när han valde att permanent förlägga ett pansarskyttekompani på Gotland. Tanken om det mobila försvaret är nära relaterat till insatsförsvaret, då det handlade om manöverbataljoner. Nu ska vi återta invasionsförsvaret och då behöver vi återigen fler förband och klokt utgångsgrupperade.
Gotland ska åter kunna försvaras och då som alla förstår räcker det inte med två kompanier, det kommer krävas brigadstridsförmåga, modernt långräckviddigt luftvärn liksom utökad luft- och sjöstridsförmåga för att skapa en tröskel. Det är alltså bara en tidsfråga innan P18:s kaserner kommer behövas. Det rimliga är att flytta in på en gång, det kommer på sikt bli det billigaste.

På sjösidan byggs nu korvetterna HMS Stockholm och HMS Malmö om till patrullbåtar och förmågan att skjuta sjömålsrobot 15 samt ubåtsjaktförmågan avlägsnas. Antalet ytstridsfartyg minskar alltså istället för att öka. Det enda rimliga nu är en beställning av minst 5 nya Visbykorvetter och luftvärnsrobotar till alla korvetterna, exempelvis Aster -15. Det ryms inte i försvarsminister Hultqvists ekonomiska ram, men så är det – upprustning kräver pengar.

Mikael Jansson , Försvarspolitisk talesperson (SD)

Den finländska Natoutredningen

 

 

image

 

Den finländska Natoutredningen klargör ingenting som inte redan var känt.

Direktiv till utredningen avgränsar frågeställningen till att gälla vad som händer vid ett Natomedlemskap. Alternativen Ja och Nej till Natomedlemskap ställs inte emot varandra, man ger därför ingen rekommendation till beslutsfattarna.
Utredningen beskriver den finska säkerhetspolitiska historien väl. Däremot är utredningen tydlig med att erkänna att framtiden bara kan beskrivas i grader av visshet. Naturligtvis är det så, icke desto mindre så är det framtiden som ska bedömas, alltså vilka beslut som ger önskad utveckling i framtiden.

Det ägnas en del text åt att klargöra att de finska stridskrafterna är kapabla att fungera under Natokommando. Det har väl ingen å andra sidan tvekat över. Den springande punkten, om ett Natomedlemskap i sig ökar eller minskar säkerheten för Finland får inte mycket text, och den text som ges är motsägelsefull. Å ena sidan sägs det att Ryssland inte kommer agera militärt på ett finskt Natomedlemskap, men å andra sidan nämns Georgien och Ukraina som exempel på att ryssarna börjat gå från ord till handling. Å ena sidan sägs det att med Finland i Nato så ökar gränsen i längd mellan Nato och Ryssland i Östersjöområdet till det dubbla och spänningen kommer att öka, men å andra sidan verkar det inte ha någon betydelse.

Det är svåra och betydelsefulla beslut som ligger framtider. Alla underlag är välkomna, men det utredningen egentligen visar är att det till syvende och sist krävs politisk klokhet och beslutsamhet för att komma vidare.

Detta är värt att komma ihåg också för svensk del: utredningar av ett svenskt medlemskap i Atlantpakten skulle inte och kan inte ge några slutgiltiga svar på frågan om vad Sverige ska göra. Det skulle bli en uppräkning av kända data och till slut skulle det luta åt det håll utredarna redan från början lutade åt. Det som saknas är debatt om varför det uppstått ett säkerhetspolitisk vakuum i delar av Östersjöområdet. Partierna bör ta tydlig ställning för att stärka debatten.

Mikael Jansson, SD försvarspolitisk talesperson

Roger Richtoff, SD försvarsutskottet

Sverige är fritt att bestämma sin säkerhetspolitik på egen hand

lavrov

 

Den ryske utrikesministern, Sergej Lavrov, uttalar i en intervju med DN den 28 april att Ryssland anpassar sig efter sin säkerhetspolitiska omgivning. Det är i sig inte särskilt uppseendeväckande.

Vi är alla beroende av varandras agerande, men Sverige bestämmer ytterst sin egen säkerhetspolitik. Sverige är alliansfritt, vi prövar dock att närma oss Finland, eftersom Finland har ungefär samma säkerhetspolitiska historia och situation.

Det viktiga är att i alla lägen verka för vår frihet. Friheten säkras idag av militära balanser och diplomati. Balansen mellan Nato å ena sidan och Ryssland och Kina å den andra är en balans. Sveriges balans är den att göra det olönsamt att angripa oss. På diplomatisidan ligger Sverige långt framme och ingen tvekar att vår militära förmåga enbart är defensiv.

Mikael Jansson, Försvarspolitisk talesman (SD)

Rogert Richtoff , Ledamot försvarsutskottet (SD)

 

Kritiken mot försvarsministern är överdriven

Försvarsutskottet ledamöter framför en  ArtE 740

Försvarsutskottets ledamöter framför en ArtE 740

Kustartilleriet har avvecklats inklusive dess tyngre system, kustartillerpjäs 12/80 och  Tungt kustrobotbatteri 90 med Robot 15KA . Den utrustning som diskuteras i Allan Widmans KU-anmälan, radarsystemet 740, var bland annat avsett för målgivning till de avvecklade systemen. Efter besök på Musköbasen har vi kunnat konstatera att radarenheterna saknade delar och att den begärda avvecklingen fortgick. Vissa delar som fordonen kommer att  återanvändas, till exempel på Telekrigsförbandet.

Med detta som grund så tycker vi inte att försvarsministerns uttalande förtjänar KU-kritik.

Mikael Jansson

Ledamot Försvarsutskottet (SD)

Roger Richtoff

Ledamot Försvarsutskottet (SD)

 

Krigsanpassa försvaret, lyssna på Brännström!

0236051814311_max

Arméchefen, Generalmajor Anders Brännström, skrämmer vissa när han säger att vi måste bereda armén för möjligheten att vi befinner oss i krig redan om några år. Jag blir jag rädd införandras uttalanden om att det räcker med ytterst marginellt höjda försvarsanslag inför framtiden eller att vi ska strunta i de stora luckorna i våra materiel- och personalbehov.

Det finns alltid en risk för krig och det är inte vi själva som avgör om det ska utbryta eller ej. Säkerheten i vårt närområde har på kort tid dessutom försämrats anmärkningsvärt och det måste vi förhålla oss till. Vi borde startat vår upprustning när upprustningen i vårt närområde började. Befintliga obalanser i militära styrkeförhållanden kan snabbt skapa kriser och krig, däremot tar det lång tid att bygga militär styrka och förmåga. Därför är det bråttom för Sverige. Försvarsministern säger att pengarna ska komma efter nästa försvarsbeslut om fyra-fem år. Det är väl samma sak som att säga att den röd-gröna regeringen inte förmår att prioritera fram pengar till försvaret och sålundaskjuter hela problemet på framtida regeringar. Under tiden fortsätter det militära styrkeförhållandet i vårt närområde attförsämras ytterligare till vår nackdel.

Det som är allra mest illavarslande är att det svenska försvaret är helt fredsanpassat. Det kan ett insatsförsvar vara som bygger på att en mindre stridsgrupp i taget skickas utomlands. Men när det gäller ett invasionsförsvar så håller det inte. Då måste hela systemet och alla dess undersystem fungera samtidigt. Fienden kommer att slå på alla svaga punkter och i vårt försvar finns tusen svaga sådana på grund av försvarspolitikens misslyckande. De här svaga punkterna är inga problem i ett fredsanpassat försvar, vi hanterar dem då med civila metoder på kontorstid. I krig är de svara punkterna förödande.

Den som vill ha fred ska rusta för krig säger Vegetius, en romersk författare på 400-talet, och det äger sin giltighet än idag. Ett svenskt krigsanpassat försvar bidrar således till freden. Då måste vårt försvar vara ett system av system som är planerat att klara samtidiga eller koncentrerade angrepp på våra svagaste punkter. När vi gör taktiska motangrepp måste det hålla med support och samband ända fram så vi kan skada den som har angripit oss. Det är det som är den så kallade TRÖSKELN, att våra motangrepp svårt kan skada angriparen och skapa stora kostnader för honom. Idag har vi en brandvarnare i huset men batteriet dog för länge sedan.

Brännström talar med det Kalla krigets röst, och det är dags för oss alla att lyssna och skyndsamt vidta åtgärder.

Mikael Jansson, försvarspolitisk talesperson SD