Pausen med värnpliktsutbildning, dyrt experiment

image

På kort tid har säkerhetsläget försämrats markant i vårt närområde. Det svenska försvaret är i stort behov av att tillföras materiel och manskap. Lösningen är inte att söka medlemskap i Atlantpakten.
När den svenska värnpliktsutbildningen avskaffades var Sverigedemokraterna en tydlig röst mot detta. Det var dessutom tydligt redan i underlagen till personförsörjningsreformen att det frivilliga försvaret inte skulle kunna få fram tillräckligt med soldater och att det skulle bli svårt att upprätthålla ett funktionellt försvar. Hela reformen måste ses som ett misslyckande och det faktum att pendel nu är på väg att svänga tillbaka till ett försvar som i hög grad är baserat på värnplikt är ett bevis för att värnpliktens avskaffande var ett dyrt misstag. Tyvärr står försvaret nu inför nya problem eftersom man under mellantiden har hunnit avveckla så många utbildningsplatser och officerare att det kommer att bli svårt att utbilda tillräckligt många värnpliktiga.

Samtidigt finns det stora materielbrister. Det svenska luftvärnet, i synnerhet, är underdimensionerat och långräckviddigt luftvärn saknas i princip helt. Det krävs stora investeringar för att införskaffa ett system som klarar av att förse Sverige med någon sorts försvarsförmåga mot långräckviddiga angrepp. Detta är något som har blivit alltmer aktuellt i takt med att nya ryska robotsystem har tillförts Östersjöområdet.

Av dessa skäl så är talet om ett medlemskap i Atlantpakten en dimridå som drar fokus från det verkliga problemet: avsaknaden av resurser till ett svenskt försvar. På den punkten har vare sig moderater eller socialdemokrater klarat av att leverera. Det svenska försvarsanslaget är det lägsta i Östersjöregionen mätt i andel av BNP och inget budgetförslag från dessa partier har hittills gett uttryck för någon seriös vilja att ändra på detta. Det är dags att vi inser att hela Europa är på väg in i en situation med ett nytt kallt krig. I det läget bör vi återgå till en nivå på försvarsanslagen som Sverige hade i början på 1990-talet – 2.5% av BNP. Det finns ingen anledning till att dagens Sverige inte skulle klara av detta, när sjuttiotalets Sverige klarade av det.

Det enda parti som har gett uttryck för en sådan ambition är Sverigedemokraterna. Långt innan vi valdes in i den svenska riksdagen och i samtliga våra budgetförslag därefter har vi förespråkat förstärkta försvarsanslag. Under den nu aktuella budgetperioden fram till 2020 vill vi tillföra totalt 26,5 miljarder mer än regeringen till utgiftsområdet och planerar för att fortsätta utvecklingen med målsättningen att bygga upp ett slagkraftigt svenskt försvar. Detta gör inget annat parti.

Något som vi också gör är att satsa på det civila försvaret och driftvärnet. Det kommer på sikt kosta cirka 4-5 miljarder kr per år. Inga andra partier budgeterar för det civila försvaret. Det är konstigt, för alla partier är överens om att det militära försvaret inte fungerar utan det civila försvaret. Ett invasionsförsvar måste alltså vara uppbyggt som ett totalförsvar. Precis som med det militära försvaret tar det civila försvaret lång tid att bygga upp. Upprustningen av vårt försvar kräver större engagemang från regeringen. Med den takt som regeringen upprustar så har vi inte invasionsförsvaret tillbaka förrän på 60-talet, 2060-talet!

Mikael Jansson, försvarspolitisk talesman (SD)
Roger Richtoff, försvarsutskottet (SD)
Joakim Larsson, pol sek riksdagen (SD)

En Triumf för Indien

image

Den 15/10-2016 skrev Indien under ett avtal  med Ryssland gällande anskaffning av det långräckviddiga luftvärnsystemet av typ S-400 Triumf även känd som SA-21 Growler . Hela 5-15 bataljoner ska anskaffas. Indien har med detta verkligen påbörjat en reform av sitt luftvärn och i förlängningen sitt luftförsvar.

Systemet är vida känt  som ett utav världenst modernaste system inom sin kategori med räckvidd på över 400km, detta kan jämföras med västerländska system som når 120-160km  som ex franska Aster-30/ SAMP/T.

Ryssland har detta system placerat i både Kaliningrad enklaven men även i St: Petersburg där dessa system täcker stora delar av Östersjön . Vid en konflikt i Östersjöområdet är det sannolikt att NATO  att Polska och Tyska luftstridskrafter får stora problem vilket kartan nedan visar.

image

 

Systemet återfinns även i Syrien på begäran och i samråden Assadregimen för skydda syriska, iranska och ryska styrkor och infrastruktur från angrepp eller underrättelse inhämtning med drönare från NATO samt Israeliskt flygstridskrafter .

image

Indiens  anskaffning av dessa system är ett viktig led i att skaffa sig fullgott skydd mot ballistiska robotar inklusive kärnvapen . Systemet kan skydds emot olika typer av angrepp inklusive kryssningsrobotar.  Första batteriet förväntas levereras redan nästa år och Indien verkar ha planer på att modifiera systemet , särskilt angående sensorerna . Här spelar Sverige och Saab in då Saab nyligen erbjudit Indien GaN teknik , en ny typ av sensorer som är världsledande och ligger före de flesta nationer . Skulle Indien kombinera svenska sensorer ihop med S-400 systemet , allt tillverkat i Indien skulle den indiska industrin vara med att tillverka och utveckla troligen ett utav världens främsta luftvärnssystem och sensorerna . Detta gör köpet av S-400 en verklig triumf för Indien .

 

Mikael Jansson :Gotlands försvarsbehov

image

 

Principen om det mobila försvaret som lätt kan flyttas, även om vi är utsatta för ett avancerat angrepp är på väg ut. Det visade ÖB när han valde att permanent förlägga ett pansarskyttekompani på Gotland. Tanken om det mobila försvaret är nära relaterat till insatsförsvaret, då det handlade om manöverbataljoner. Nu ska vi återta invasionsförsvaret och då behöver vi återigen fler förband och klokt utgångsgrupperade.
Gotland ska åter kunna försvaras och då som alla förstår räcker det inte med två kompanier, det kommer krävas brigadstridsförmåga, modernt långräckviddigt luftvärn liksom utökad luft- och sjöstridsförmåga för att skapa en tröskel. Det är alltså bara en tidsfråga innan P18:s kaserner kommer behövas. Det rimliga är att flytta in på en gång, det kommer på sikt bli det billigaste.

På sjösidan byggs nu korvetterna HMS Stockholm och HMS Malmö om till patrullbåtar och förmågan att skjuta sjömålsrobot 15 samt ubåtsjaktförmågan avlägsnas. Antalet ytstridsfartyg minskar alltså istället för att öka. Det enda rimliga nu är en beställning av minst 5 nya Visbykorvetter och luftvärnsrobotar till alla korvetterna, exempelvis Aster -15. Det ryms inte i försvarsminister Hultqvists ekonomiska ram, men så är det – upprustning kräver pengar.

Mikael Jansson , Försvarspolitisk talesperson (SD)

Värdlandsavtalet

Vad var det egentligen som hände under voteringen om värdlandsavtalet igår? Det var en oklar omröstning med en rätt märkligt upplagd propositionsordning. Jag tänkte att jag skulle gå in lite närmare på vad det var som hände, men först två enkla klargöranden.

  1. Sverigedemokraterna röstade för att avslå värdlandsavtalet och alla dess förändringar i sin helhet.
  2. Det fanns inget förslag som gick ut på att skjuta upp hela värdlandsavtalet. Det förslag som fanns handlade om att skjuta upp en av lagförändringarna.

Det är inte alltid lätt för en lekman att hänga med i svängarna när riksdagen röstar. Varje beslut delas upp i flera delbeslut och ibland finns det flera olika alternativ som är nästan identiska. Riksdagsmännen röstar genom att trycka ja, nej eller avstår, men det är bara knapparnas namn. I praktiken är det sällan ”ja” eller ”nej” som besluten handlar om. Egentligen vore det bättre om knapparna hette A, B och C för att undvika missförstånd.

Riksdagen konstruerade en väldigt märklig propositionsordning (dvs ordning mellan röstalternativen) som är lätt att missförstå. Dessutom redovisade man inte ordentligt vad det var man röstat om i den första preliminära beslutsredovisningen som lades ut på nätet. Jag har märkt att både journalister och riksdagsmän blivit förvirrade.

I alla fall: omröstningen om värdlandsavtalet hade fyra delpunkter som var och en beslutades för sig. Såhär såg det ut:

 

Punkt 1. Avslag på propositionen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag:

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:2801 av Jabar Amin och Annika Lillemets (båda MP),

2015/16:3218 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkande 12,

2015/16:3375 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

2015/16:3377 av Stig Henriksson m.fl. (V).

 

Den första punkten handlade om huruvida allt i propositionen (värdlandsavtalet och samtliga lagändringar) ska avslås rakt av eller inte. Alla motionerna handlar om olika varianter på att värdlandsavtalet ska avslås. Om SD:s reservation (eller någon av de andra) hade vunnit i den omröstningen så hade omröstningen i princip varit slut där. Men nu förlorade förslaget om att avslå värdlandsavtalet med 254-40. Då kom vi istället till punkt två.

 

Punkt 2. Samförståndsavtal om värdlandsstöd

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen

1. a) godkänner det kompletterande tilläggsprotokollet den 19 december 1997 till avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor

b) godkänner samförståndsavtalet den 4 september 2014 mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd

c) antar regeringens förslag till:

  1. lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall,
  2. lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.,
  3. lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410) och
  4. lag om ändring i skyddslagen (2010:305).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:152 punkterna 1-6.

 

Det är här det blir missförstånd. I det här läget har alltså förslaget om att avslå alltihop redan röstats ner och den här punkten handlar om att godkänna avtalet och alla vidhängande lagändringar. Det var här V föreslog att en av ändringarna (skyddslagen) skulle skjutas upp ett år. I det läget har ”avslag” alltså redan förlorat. Det är en väldigt konstig propositionsordning tycker jag, men det var så utskottet valde att lägga upp det.

 

Notera detta: det enda man röstade om här var huruvida förändringarna i skyddslagen skulle läggas vilande eller inte. Punkt c-4 ovan. Inget annat. Festligt nog råkade jag möta talmannen på gatan när jag gick ut från kontoret och han bekräftade detta. Skälet till det är att det var förändringen i skyddslagen som Vänsterpartiet hade anfört såsom brytande mot grundlagens rättighetsförklaring och då är det den förändringen som (eventuellt) skulle hänskjutas till KU. Allt annat under den här punkten, inklusive värdlandsavtalet i sig, skulle ha godkänts oavsett omröstningsresultat för Vänsterpartiets förslag. Något förslag om att skjuta upp värdlandsavtalet existerade inte.

 

Kolla beslutsgången här:

http://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/v…320160525UFöU4

 

Man kan också läsa riksdagsprotokollet på sidan 62 och framåt:

https://data.riksdagen.se/fil/C939D723-C05B-41C5-9785-1033A30BCA6C

 

 

Se följande citat ur protokollet:

 

Punkt 2 (Samförstånd om värdlandsstöd)

Under denna punkt föreslog utskottet dels att riksdagen skulle godkänna tilläggsprotokoll och avtal, dels att riksdagen skulle anta förslag till ändringar i fyra olika lagar.

Jonas Sjöstedt m.fl. (V) hade i en skrivelse yrkat att ett av lagförslagen, nämligen förslaget till lag om ändring i skyddslagen, skulle vila i minst tolv månader på grund av att förslaget innebar en sådan begränsning av rörelsefriheten som avses i 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen.

Kammaren skulle därför först ta upp förslaget till lag om ändring i skyddslagen till prövning. Därefter skulle kammaren besluta om de övriga förslagen i denna punkt.

Enligt 2 kap. 22 § regeringsformen fick riksdagen anta förslaget till lag om ändring i skyddslagen direkt om minst fem sjättedelar av de röstande enats om beslutet.

Om så inte skedde skulle lagförslaget hänvisas till konstitutionsutskottet för prövning om vilandeförfarandet var tillämpligt i fråga om lagförslaget.

Beslutet skulle enligt riksdagsordningen fattas genom votering med omedelbar rösträkning.

Votering:

291 för att lagförslaget direkt skulle antas

21 för att lagförslaget skulle hänvisas till konstitutionsutskottet för prövning

37 frånvarande

Talmannen konstaterade att mer än fem sjättedelar av de röstande hade röstat för att anta lagförslaget direkt.

Riksdagen hade därmed antagit utskottets förslag till lag om ändring i skyddslagen.

Partivis fördelning av rösterna:

För att lagförslaget direkt skulle antas: 108 S, 77 M, 37 SD, 17 MP, 21 C, 17 L, 14 KD

För att lagförslaget skulle hänvisas till konstitutionsutskottet för prövning: 4 MP, 17 V

Frånvarande: 5 S, 7 M, 11 SD, 4 MP, 1 C, 4 V, 2 L, 2 KD, 1 –

Övriga förslag under punkt 2

Kammaren biföll utskottets förslag.

 

 

 

 

Hur som helst. Resultatet blev alltså att kammaren inte röstade för försöket att skjuta upp ändringen i skyddslagen. Men om SD hade röstat för det här då, vad hade hänt då?

 

Jag själv plus ett par jurister på kansliet och våra ledamöter i konstitutionsutskottet tittade på frågan innan omröstningen. Tyvärr fanns det mycket små juridiska förutsättningar för att vänsterns försök att skjuta upp det hela skulle ha fungerat. Det hela hade förvisso gått den formella vägen med votering först, en snabb beredning i KU och synpunkter från lagrådet (som av allt att döma hade upprepat sin tidigare bedömning att de inte hade några invändningar) och sedan hade det hela röstats igenom före riksdagens sommaruppehåll i alla fall (sannolikt om två veckor) och trätt i kraft den 1 juli, precis som planen är nu. Jag kan beklaga detta, men det är det troligaste utfallet.

 

Jo, det stämmer. Regeringens förslag om värdlandsstöd har redan prövats av lagrådet, som kom fram till följande:

 

 

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-03-01

Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Lennart Hamberg samt justitierådet Anita Saldén Enérus.

Samförståndsavtal om värdlandsstöd

Enligt en lagrådsremiss den 26 februari 2016 (Försvarsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

  1. lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall,
  2. lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.,
  3. lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),
  4. lag om ändring i skyddslagen (2010:305).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Izla Staifo.

 

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

 

http://lagradet.se/yttranden/Samfors…dlandsstod.pdf

 

Tyvärr, tyvärr, finns det rätt lite hopp om att lagrådet tyckt något annat om de hade fått göra samma prövning igen.

 

Men låt oss ta det ett steg längre. Anta att förändringen i skyddslagen ändå hade skjutits upp ett år men allt annat gått igenom, inklusive värdlandsavtalet i sig. Vad bestod den här ändringen i skyddslagen av? Jo följande (ny text i kursiv stil):

 

Skyddslagen

 

2.4 Förslag till lag om ändring i skyddslagen (2010:305)

Härigenom föreskrivs att 5 § skyddslagen (2010:305) ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

 

5 §

Följande byggnader, andra anläggningar och områden eller objekt kan också beslutas vara skyddsobjekt

  1. byggnader, andra anläggningar och områden som staten har äganderätt eller nyttjanderätt till och som disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt, samt militära fartyg och luftfartyg,
  2. områden där Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt tillfälligt bedriver övningar, prov eller försök eller där oförutsedda följder av sådan verksamhet kan inträffa,
  3. områden där Försvarsmakten har satts in för att hindra en kränkning av Sveriges territorium eller för att möta ett väpnat angrepp mot landet,
4. områden där en främmande stats militära styrka inom ramen för internationellt samarbete tillfälligt bedriver övningar här i landet i samband med utbildning för fredsfrämjande verksamhet eller för annat militärt ändamål, och

 

 

 

 

 

5. vattenområden av särskild betydelse för det militära försvaret.

4. områden där en främmande stats militära styrka inom ramen för internationellt samarbete tillfälligt bedriver övningar här i landet i samband med utbildning för fredsfrämjande verksamhet eller för annat militärt ändamål,

5. områden där ett Natohögkvarter eller en främmande stats militära styrka bedriver militär verksamhet inom ramen för samförståndsavtalet den 4 september 2014 mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd (SÖ), och

6. vattenområden av särskild betydelse för det militära försvaret.

 

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

https://data.riksdagen.se/fil/CC7A890D-585C-4472-94F7-23AA9169A7E8

 

Det handlar alltså enbart om ett skäl till som man kan använda sig av för att skapa skyddsobjekt. Men ärligt talat: tror ni att det här är ett problem egentligen? Hade ändringen skjutits upp så hade man bara gått runt det genom att använda sig att stycke 4 eller stycke 1 tills ändringen hade kunnat företas. Det beror lite på vilken verksamhet som hade blivit aktuell det närmaste året. Alternativt så hade regeringen helt enkelt struntat i det och gett dispens från skyddslagen för detta ändamål. Vi har ändå ingen författningsdomstol i Sverige så what the hell.

 

http%3A%2F%2Fwww.riksdagen.se%2Fsv%2Fdokument-lagar%2Farende%2Fbetankande%2Fsamforstandsavtal-om-vardlandsstod_H301UF%F6U4

 

Så eftersom en vilandeförklaring skulle ha haft begränsad praktisk betydelse så beslöt sig partigruppen för att inte stödja den. Men det var inte enhälligt. Björn Söder var till exempel en av dem som ansåg att SD egentligen borde ha stött vilandeförklaringen: http://bjornsoder.net/darfor-avstod-…dlandsavtalet/

 

 

Björn Söder är en av de ledamöter som jag arbetar åt. Man kan naturligtvis ha olika åsikter om detta. Jag kan personligen ställa mig bakom det han säger.

 

Den finländska Natoutredningen

 

 

image

 

Den finländska Natoutredningen klargör ingenting som inte redan var känt.

Direktiv till utredningen avgränsar frågeställningen till att gälla vad som händer vid ett Natomedlemskap. Alternativen Ja och Nej till Natomedlemskap ställs inte emot varandra, man ger därför ingen rekommendation till beslutsfattarna.
Utredningen beskriver den finska säkerhetspolitiska historien väl. Däremot är utredningen tydlig med att erkänna att framtiden bara kan beskrivas i grader av visshet. Naturligtvis är det så, icke desto mindre så är det framtiden som ska bedömas, alltså vilka beslut som ger önskad utveckling i framtiden.

Det ägnas en del text åt att klargöra att de finska stridskrafterna är kapabla att fungera under Natokommando. Det har väl ingen å andra sidan tvekat över. Den springande punkten, om ett Natomedlemskap i sig ökar eller minskar säkerheten för Finland får inte mycket text, och den text som ges är motsägelsefull. Å ena sidan sägs det att Ryssland inte kommer agera militärt på ett finskt Natomedlemskap, men å andra sidan nämns Georgien och Ukraina som exempel på att ryssarna börjat gå från ord till handling. Å ena sidan sägs det att med Finland i Nato så ökar gränsen i längd mellan Nato och Ryssland i Östersjöområdet till det dubbla och spänningen kommer att öka, men å andra sidan verkar det inte ha någon betydelse.

Det är svåra och betydelsefulla beslut som ligger framtider. Alla underlag är välkomna, men det utredningen egentligen visar är att det till syvende och sist krävs politisk klokhet och beslutsamhet för att komma vidare.

Detta är värt att komma ihåg också för svensk del: utredningar av ett svenskt medlemskap i Atlantpakten skulle inte och kan inte ge några slutgiltiga svar på frågan om vad Sverige ska göra. Det skulle bli en uppräkning av kända data och till slut skulle det luta åt det håll utredarna redan från början lutade åt. Det som saknas är debatt om varför det uppstått ett säkerhetspolitisk vakuum i delar av Östersjöområdet. Partierna bör ta tydlig ställning för att stärka debatten.

Mikael Jansson, SD försvarspolitisk talesperson

Roger Richtoff, SD försvarsutskottet

Sverige är fritt att bestämma sin säkerhetspolitik på egen hand

lavrov

 

Den ryske utrikesministern, Sergej Lavrov, uttalar i en intervju med DN den 28 april att Ryssland anpassar sig efter sin säkerhetspolitiska omgivning. Det är i sig inte särskilt uppseendeväckande.

Vi är alla beroende av varandras agerande, men Sverige bestämmer ytterst sin egen säkerhetspolitik. Sverige är alliansfritt, vi prövar dock att närma oss Finland, eftersom Finland har ungefär samma säkerhetspolitiska historia och situation.

Det viktiga är att i alla lägen verka för vår frihet. Friheten säkras idag av militära balanser och diplomati. Balansen mellan Nato å ena sidan och Ryssland och Kina å den andra är en balans. Sveriges balans är den att göra det olönsamt att angripa oss. På diplomatisidan ligger Sverige långt framme och ingen tvekar att vår militära förmåga enbart är defensiv.

Mikael Jansson, Försvarspolitisk talesman (SD)

Rogert Richtoff , Ledamot försvarsutskottet (SD)

 

Kritiken mot försvarsministern är överdriven

Försvarsutskottet ledamöter framför en  ArtE 740

Försvarsutskottets ledamöter framför en ArtE 740

Kustartilleriet har avvecklats inklusive dess tyngre system, kustartillerpjäs 12/80 och  Tungt kustrobotbatteri 90 med Robot 15KA . Den utrustning som diskuteras i Allan Widmans KU-anmälan, radarsystemet 740, var bland annat avsett för målgivning till de avvecklade systemen. Efter besök på Musköbasen har vi kunnat konstatera att radarenheterna saknade delar och att den begärda avvecklingen fortgick. Vissa delar som fordonen kommer att  återanvändas, till exempel på Telekrigsförbandet.

Med detta som grund så tycker vi inte att försvarsministerns uttalande förtjänar KU-kritik.

Mikael Jansson

Ledamot Försvarsutskottet (SD)

Roger Richtoff

Ledamot Försvarsutskottet (SD)

 

Krigsanpassa försvaret, lyssna på Brännström!

0236051814311_max

Arméchefen, Generalmajor Anders Brännström, skrämmer vissa när han säger att vi måste bereda armén för möjligheten att vi befinner oss i krig redan om några år. Jag blir jag rädd införandras uttalanden om att det räcker med ytterst marginellt höjda försvarsanslag inför framtiden eller att vi ska strunta i de stora luckorna i våra materiel- och personalbehov.

Det finns alltid en risk för krig och det är inte vi själva som avgör om det ska utbryta eller ej. Säkerheten i vårt närområde har på kort tid dessutom försämrats anmärkningsvärt och det måste vi förhålla oss till. Vi borde startat vår upprustning när upprustningen i vårt närområde började. Befintliga obalanser i militära styrkeförhållanden kan snabbt skapa kriser och krig, däremot tar det lång tid att bygga militär styrka och förmåga. Därför är det bråttom för Sverige. Försvarsministern säger att pengarna ska komma efter nästa försvarsbeslut om fyra-fem år. Det är väl samma sak som att säga att den röd-gröna regeringen inte förmår att prioritera fram pengar till försvaret och sålundaskjuter hela problemet på framtida regeringar. Under tiden fortsätter det militära styrkeförhållandet i vårt närområde attförsämras ytterligare till vår nackdel.

Det som är allra mest illavarslande är att det svenska försvaret är helt fredsanpassat. Det kan ett insatsförsvar vara som bygger på att en mindre stridsgrupp i taget skickas utomlands. Men när det gäller ett invasionsförsvar så håller det inte. Då måste hela systemet och alla dess undersystem fungera samtidigt. Fienden kommer att slå på alla svaga punkter och i vårt försvar finns tusen svaga sådana på grund av försvarspolitikens misslyckande. De här svaga punkterna är inga problem i ett fredsanpassat försvar, vi hanterar dem då med civila metoder på kontorstid. I krig är de svara punkterna förödande.

Den som vill ha fred ska rusta för krig säger Vegetius, en romersk författare på 400-talet, och det äger sin giltighet än idag. Ett svenskt krigsanpassat försvar bidrar således till freden. Då måste vårt försvar vara ett system av system som är planerat att klara samtidiga eller koncentrerade angrepp på våra svagaste punkter. När vi gör taktiska motangrepp måste det hålla med support och samband ända fram så vi kan skada den som har angripit oss. Det är det som är den så kallade TRÖSKELN, att våra motangrepp svårt kan skada angriparen och skapa stora kostnader för honom. Idag har vi en brandvarnare i huset men batteriet dog för länge sedan.

Brännström talar med det Kalla krigets röst, och det är dags för oss alla att lyssna och skyndsamt vidta åtgärder.

Mikael Jansson, försvarspolitisk talesperson SD

Nedskjutning av ryskt stridsflyg

SU 24

Uppgifter har nått oss om att turkiska luftstridskrafter har skjutit ned ett ryskt stridsflygplan. Turkiet hävdar att nedskjutningen skedde i turkiskt luftrum, Moskva hävdar att det skedde över syriskt luftrum.

I operationer av den storlek som den mot Isis i Irak och Syrien kommer misstag begås. Vi hoppas att Ryssland och Turkiet kan komma överens om vad som skett och nå en överenskommelse.

Kriget mot Isis bör intensifieras för att ett avgörande ska kunna nås. Vi har samma fiende.

Mikael Jansson (SD), försvarspolitisk talesman

Våra gode vän och kollega Stellan Bojerud har somnat in

stellanB

Stellan var en god vän som såg positivt på livet. Han var också en mycket uppskattad kollega och yrkesofficer – hans djupa kunskaper inom såväl militärhistoria som strategi, imponerade alltid på omgivningen när dessa ämnen diskuterades . Många är de artiklar, debattinlägg och böcker som Stellan skrivit – hans mustiga språk och vassa penna var hans signum. Bland oss försvarsintresserade är troligen bokserien ”Operation Garbo” – där Stellan var medförfattare – det mest kända verket. Vi minns också hans omfattande deltagande som försvarsexpert i olika inslag på tv – inte minst i samband med Gulfkriget 1991.

Stellan Bojerud hade en mycket lång karriär inom det militära, den 20 september 1959 påbörjade han sin tjänstgöring inom Solna/Sundbybergs jägarkompani, officiellt benämnt 55.komp/fo44. Blott 15 år gammal fick han ut ett gevär m/41 och ammunition, dessa förvarades – på order uppifrån – under sängen hemma. I garderoben förvarade han ett antal handgranater som han fått ut. Beredskapen uppnåddes med andra metoder förr.

I ca 20 år verkade Stellan som officer och trupputbildare i armén, han hade under dessa år flera krigsplaceringar, den som han oftast återkom till, var tjänsten som stabschef för stridsgrupp Arlanda 1977-1986. Inte minst kunde han på senare år irriterat påpeka att han i den tjänsten, hade mer personal Och resurser till sitt förfogande – mobiliserade inom ett dygn – än vad dagens Svenska försvarsmakt kunde skaka fram på ett antal månader.

Utöver åren som trupputbildare hann Stellan också med att forska i militärhistoria, arbeta som lektor vid Uppsala och Stockholms universitet i militärhistoria, vara huvudlärare i militärhistoria på FHS och slutligen, vara chef för den krigshistoriska avdelningen på FHS.

Stellan var ansvarig utredare för såväl utredningen om ”nätverksbaserat försvar” som utredningen om heltidsanställda soldater i FM. Han utredde också – på order av dåvarande ÖB Owe Wiktorin – antalet nazister i den svenska officerskåren under andra världskriget, han deltog också i försvarsmaktens utbildningsinsats mot nazism, rasism och främlingsfientlighet. 2010 utkom Stellan med boken ”Nazismen i Sverige 1924-1945” – en högt ansedd bok i ämnet.

Först den 1 oktober 2011 – 52 år(!) efter att Stellan påbörjat sin militära bana, ströks han ur rullorna.

Han avslutade karriären som överstelöjtnant. Han hade då blivit invald i ett flertal Svenska, och ett flertal utländska militärhistoriska akademier

Stellan var en engagerad person med mycket god allmänbildning och med stort intresse för omvärlden. Därför var det nog naturligt för honom att bli aktiv inom politiken, i mer än 20 år var han aktiv inom lokalpolitiken, Stellan företrädde då främst moderaterna. Ett parti han lämnade 2009, då han sett hur partiet ändrat sin försvarspolitik. Istället gick han över till Sverigedemokraterna, han var där initiativtagare till försvars och säkerhetspolitiska rådet. Han är den person som Sverigedemokraterna har mest att tacka för sitt försvarspolitiska program. Stellan hann också med att företräda SD i Sveriges riksdag under föregående mandatperiod – där återförenades han med sin gamle elev – tidigare sergeanten Lars Ohly – och sin gamle kollega Jan Björklund.

Stellan gjorde ett fantastiskt jobb i riksdagen, och inte ens hans svåra sjukdom hindrade honom från att närvara vid voteringar och liknande.

Stellan efterlämnar fru och fyra barn.

Vila i frid Stellan, vi kommer alltid att minnas Dig och bära med oss Ditt raka tankesätt!

Mikael Jansson

Ledamot försvarsutskottet

Försvarspolitisk talesperson (SD)