Svar till Stefan Olsson

Har uppmärksammat en intressant artikel skriven av Moderaten Stefan Olsson gällande försvarspolitik:

Mitt svar lyder kortfattat under semester enligt följande:

Ett par rättelser gällande respektive investeringsplaner, Stefan Olsson skriver:

”SD är förvisso ett parti som vill satsa mycket pengar på försvaret.
I sin senaste budgetmotion skriver partiet att man vill lägga 24 miljarder fram till 2018. Det är mer än vad något annat parti vill.
Folkpartiet ville exempelvis lägga 18 miljarder. Regeringen och tre av allianspartierna tänker lägga 10,2 miljarder.”

Folkpartiet aviserar närmare 17 Miljarder istället för 10,2. Sverigedemokraterna satsar i jämförelse mycket riktigt 24 Miljarder men den jämförelsen haltar betänkligt då Sverigedemokraternas satsning är över 4 år
och de övriga över 5 år. Relevant jämförelsesiffra medräknad år 5 skulle hamna på ca 41 Miljarder för Sverigedemokraterna.

Alliansen har under sina 8 år vid makten i stor iver raserat försvaret. Man har inte förberett sig för att nå den investeringsvilja som Nato kräver, dvs 2% av BNP.
Moderaterna specifikt har haft 8 år på sig och nu i opposition är man beredd att satsa ca 1.1% av BNP, givet den senaste försvarsöverenskommelsen.

Nato´s krav på uppvisad försvarsvilja/försvarsinvestering går hand i hand med ett eventuellt medlemskap.

SD är för en försvarsallians med Finland men precis som i ovan exempel så är grunden att Sverige måste vilja försvara sitt eget land.
Ett starkt svenskt försvar gärna i Allians med Finland, utgör enligt vår uppfattning en vital stabiliserande faktor i vår del av Europa.

Sist vi var i Finland med försvarsutskottet uttryckte Finland mycket stark vilja till ett långtgående samarbete länderna emellan.
Detta avsåg även bortom fredstida samarbete.

Kära Moderater, försvaret är inget särintresse.
Sverige är värt att försvara!

Roger Richtoff- ledamot försvarsutskottet

Debatten om försvarsbeslutet

Den 15 juni debatterades försvarsbeslutet i riksdagen. Mikael Jansson var Sverigedemokraternas huvudtalare. Hans anförande återfinns ovan och i text härinunder.

 
anf.92 Mikael Jansson (SD):
Herr talman! Precis som vid debatten om det förra betänkandet vill vi justera upp talartiderna. Jag kommer att sikta på tolv minuter och de andra kollegorna på tio minuter.

Herr talman! Jag yrkar bifall till samtliga våra reservationer.

Vi håller på att återta militär förmåga från en mycket låg nivå. När den var som lägst hade vi ingen försvarsplanering och vår militära förmåga hade statusen strategisk timeout. Det var då som den ryska upprustningen började visa resultat och få sina följder.

Det saknades inte varningstecken långt innan, men den svenska säkerhetspolitiken var blind.

Det var innan Sverigedemokraterna gjorde entré i riksdagen.

Många svenskar ropar i dag efter ett starkare försvar. Det är en stark opinion. Hur starkt försvar vi ska bygga är alltid en öppen fråga. När det andra
världskriget bröt ut hade Sverige nedrustat och vi var dåligt förberedda. Efter andra världskriget hade vi å andra sidan ett starkt försvar.

Det var en stark fokusering på såväl det militära som det civila försvaret. Man kan säga att det svenska försvaret på 50-talet befann sig på en mycket hög nivå. Efter 1958, säger man, började en successiv minskning av vårt försvar, men det var först i och med Sovjetunionens sammanbrott som nedrustningen av försvaret accelererade.

Sverigedemokraterna vill att det svenska försvaret återgår till den nivå som vi hade 1999, alltså både till den militära förmåga och den finansiering som vi då hade. Det skulle innebära att vi kunde vidmakthålla både ett starkt skalförsvar och ett djupförsvar. Vi anser att 1999 års nivå ska vara en grundnivå som inte bör understigas.

Om världsläget allvarligt skulle försämras och vi skulle tvingas till kraftiga upprustningar sker det mycket lättare från en hög grundnivå än från en låg. Varför är det lättare att rusta från en högre nivå?

För det första krävs det en officerskader med stor kvantitet för att kunna utbilda och öva tillräckligt antal nyrekryterade.

För det andra krävs det en kritisk massa av materielsystemen för att de ska kunna underhållas till vettiga kostnader.
För det tredje så är det av stor vikt att vi har en kvalificerad egen produktion av försvarsmateriel, vilket förutsätter statliga satsningar.

FOI bedömer i dag att det svenska försvarsanslaget har sjunkit till 1,0 procent av bnp. Efter den föreslagna upprustningen under försvarsperioden 2016-2020 kommer anslaget fortfarande att vara 1,0 procent av bnp.

Det betyder att försvarsgruppen, det vill säga regeringen med Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna, satsar så lite på upprustning att det inte ens gör utslag på mätarna.

Hur tänker denna försvarsgrupp? Varför anser man att det är tillräckligt med en nivå på försvarsanslaget som är så lågt att vår militära förmåga fortsätter att minska och att våra förband blir färre? Det kan jag inte svara på. Varför denna inriktningsproposition är så tunn får den så kallade försvarsgruppen själv svara på.

Om det skulle krävas av oss att vi faktiskt ska försvara vårt land, om det värsta händer och Sverige står under angrepp, då är det Försvarsmakten i som i första hand ska lösa uppgiften. Därför är det klart att Försvarsmakten själv måste få välja taktik och utrustning.

Försvaret bör målstyras av regering och riksdag. Det är också viktigt att målen
är rimliga jämfört med anslaget. Det är politikernas ansvar att se till att så är fallet, och det är Försvarsmaktens ansvar att säga till, om så inte är fallet.

Målen för Försvarsmakten måste vara konkret ställda annars är det ingen funktionell styrning. Det övergripande mål som föreslås i inriktningspropositionen är att ”försvara Sverige och främja vår säkerhet”. Det är inget konkret mål. Hur ska man kunna mäta måluppfyllnad av det målet?

Den övergripande uppgiften är att ”kunna hantera konflikter och strid” och att ”försvara Sverige mot incidenter och väpnade angrepp”. Här kan man i alla fall läsa ut att det svenska försvaret inte har som uppgift att motstå en gränsinvasion. Eftersom jag har frågat vet jag vilken storlek på väpnat uppror det svenska försvaret har som uppgift att kunna röra sig mot och bekämpa. Det är en förstärkt bataljon. Det svenska försvaret har som uppgift att kunna bekämpa ett väpnat uppror med storleken av en förstärkt bataljon.

Men varför ha detta som mål? Tror vi att det försämrade säkerhetsläget innebär att vi står inför att i värsta fall bekämpa en förstärkt bataljon? Tror vi att en fientlig makt skulle landsätta en förstärkt bataljon och nöja sig med det? Det låter otroligt. Som jag läser de föreslagna målen så är det konkreta att luftförsvaret ska kunna upprätthålla incidentberedskap och att försvaret ska kunna bekämpa en förstärkt bataljon som uppträder någonstans i Sverige.
Sverigedemokraterna har lämnat in en rad reservationer på denna proposition. Vi anser att målen måste sättas betydligt högre och vara relevanta. Målen måste dessutom vara tydliga. Våra förslag till mål och uppgifter för Försvarsmakten som helhet samt för de enskilda försvarsgrenarna framgår av vår följdmotion. Jag ska inte beröra varje punkt utan endast lyfta fram ett urval.

Herr talman! Vi föreslår bland annat att försvaret ska ha uppgifterna att

avvisa vid kränkningar och möta alla angrepp

genom ett skalförsvar kunna tillfoga en angripare svåra och kostsamma förluster

genom ett djupförsvar kunna slå ett angrepp av mekaniserade förband av brigads storlek i en riktning och samtidigt möta angrepp i två andra riktningar

skydda rikets ledning och krigsbaserna genom skydd och spridning

vidmakthålla aktuell försvarsplanering mot alla relevanta hotbilder.

Vårt förslag till uppgifter för försvaret är konkretare, och uppgifterna är större än regeringens. För att kunna klara uppgifterna skulle det krävas högre anslag än i dag. Men det är också vår poäng att en upprustning aldrig är gratis.

Värt att lägga märke till är att även i vår budget för försvaret är det långsiktiga
målet endast åtta brigader i armén och fem reducerade amfibiebrigader i marinen. Det innebär att hemvärnet måste vara med och lösa svårare uppgifter. Sverige är stort och ska vi kunna utnyttja planerade och övade försvarslinjer räcker inte brigaderna. Då måste samverkan med hemvärnet utnyttjas. Hemvärnet vill vi uppgradera till att bli en territorialarmé jämte den ordinarie fältarmén. Det kan bli territorialarméns uppgift att hejda en fientlig framryckning som fältarmén sedan kan slå. Det är därför som vi redan i det här läget vill utrusta hemvärnet med pansarvärnsrobotar och granatkastare.

Alla talar om att det är viktigt med en tröskeleffekt som gör att eventuella angripare bedömer att det inte är värt att angripa. Skillnaden är att vi sverigedemokrater så konkret talar om krigets realiteter och hur det skulle se ut om vi verkligen angreps. Varför gör vi det? Ja, det är inte så att vi mer än andra tror att Sverige ska bli attackerat de närmaste åren. Däremot tror vi att tröskeleffekten måste vara uppbyggd av ett systematiserat försvar som övats för att klara olika realiserade hot. Vi måste diskutera detta. Tröskeln måste vara massiv, annars blir den en kuliss som kan genomskådas.

Det är viktigt att också de enskilda försvarsgrenarna har egna mål och uppgifter. Vi föreslår att armén
ska kunna skydda Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn och flygbasen Kallax

ska kunna försvara Arlanda samt riksledningen och högsta försvarsledningen

ska kunna försvara Göteborg, Göteborgs hamn och Landvetter

ska kunna försvara Malmö och Sturup

ska kunna försvara Gotland

ska ha strategisk reserv till särskilda uppgifter

med långräckviddigt luftvärn ska kunna bidra till luftförsvaret av krigsbaserna, Stockholm och Gotland

tillsammans med territorialarmén, specialstyrkorna och svenska folket ska, om nödvändigt, kunna övergå i det fria kriget.

Genom dessa konkreta uppgifter kan cheferna inom armén söka skapa den taktik som kan lösa uppgifterna. Kan dessa uppgifter lösas, då har vi ett markförsvar som ger oss möjlighet till uthållig försvarsstrid.

Vad gäller flottans konkreta uppgifter föreslår vi att flottan

ska kunna hålla två patrullfartyg ständigt till sjöss i Östersjön och ett i Västerhavet
ska kunna sätta in minst tre operativa ubåtar i Östersjön och en i Västerhavet under lång tid

ska kunna sätta in en komplett ytstridsflottilj i Östersjön 24 timmar efter order och en division i Västerhavet

ska kunna hålla två handelshamnar öppna på västkusten, två i Östersjön och en i Bottenhavet

ska kunna upprätta två marina operationsbaser i Östersjön och en i Västerhavet

ska kunna lägga ut ett bestämt antal sjömineringar och minera ett bestämt antal hamnar

ska kunna hålla utpekade handelshamnar och marina operationsbaser minröjda

ska kunna sätta in en tillfälligt sammansatt ubåtsjaktstyrka i Östersjön 24 timmar efter order

ska kunna skydda våra sjötransporter i Östersjön, inklusive till och från Gotland samt i Västerhavet.

Vår viktiga import och export går mestadels sjövägen. En fiendes större förstärkningar skulle troligen komma sjövägen. Om vi inte minskar antalet kölar i vår flotta har vi bra förutsättningar att hävda oss i en konflikt. En eventuell angripare skulle aldrig kunna bortse från att vi förfogar över ubåtar av Gotlandsklass.
Beträffande flygvapnets konkreta uppgifter föreslår vi att flygvapnet

ska kunna föra fram och avfyra kryssningsrobot i två riktningar

ska kunna föra fram och avfyra sjömålsrobot i en riktning samt inneha beredskap för detta i nordlig riktning, Norska havet

ska kunna luftförsvara Sverige i två riktningar samtidigt

ska kunna understödja egen stridskraft och övriga stridskrafter samt vid behov det civila samhället med flygtransporter

ska kunna skapa luftlägesbild över Sverige och aktuellt operationsområde

ska kunna genomföra incidentberedskap dygnet runt med markbundna och flygande sensorer och jaktflyg

ska kunna uppträda kontinuerligt med minst två rotar i spärrbana över Östersjön

ska kunna uppträda kontinuerligt med minst en rote i spärrbana över Västerhavet

ska kunna uppträda kontinuerligt med två rotar i spärrbana i riktning norr, Finland, Norra ishavet.

Herr talman! Vi föreslår kraftigt höjda försvarsanslag och mer konkreta uppgifter för alla försvarsgrenar.

Mikael Jansson: Bra rutet Peter Lundgren!

1255176_237951216355708_1739264402_n1

 

Ryssland rustar för krig, upprustningen har pågått länge och accelererar. SD är det enda parti i Sverige som anser att Sverige på riktigt måste anpassa försvaret till det nya säkerhetsläget. Sju mekaniserade brigader och en stadsskyttebrigad i Stockholm. Modernt långräckviddigt luftvärn till skydd för våra militära baser, Stockholm och Gotland. Tio stridsflygdivisioner med minst tolv av tjugo plan per division operativa. Tolv ytstridsfartyg och åtta ubåtar. Med SD:s ekonomiska budgetmotion kunde det vara verklighet om tolv år. Är det för sent? Det vet vi inte idag.

Försvarsförmågan och den tröskeleffekt som en eventuell militär angripare måste ta sig an är det kort man inte får sakna i det säkerhetspolitiska spelet. Det Putin utsätter sina grannar för är också i sanning ett spel. Genom att överträda Helsingforsavtalet om fasta gränser vid annekteringen av Krim har Putin valt att ta stora risker för sitt folk, för det ukrainska folket men också för alla andra folk.

Brister i säkerhetspolitiken skapade första världskriget och öppnade för det andra. Vi har med tiden fått en bättre världsordning och en bättre global säkerhetspolitik. Nu har Putin tagit sig an att rasera allt detta.

Tack Peter  ”Nalle” Lundgren för att du så tydligt i EU-parlamentet tog ställning mot den ryska annekteringen av Krim. Alla ska veta var SD står! Vi är helt kalla inför Putins propaganda.

Även om vi varit kritiska mot USA:s motiv och strategier vid många av deras internationella insatser så är vi inte Putins kollaboratörer. Det är det sista vi är, vi manar tvärtom till aktivt motstånd nu. Freden har ett pris!

Vad händer om Ryssland och Kina gör allvar om sina diskussioner om militär allians? Det är dags att vakna ur den säkerhetspolitiska slummern!

Mikael Jansson-Försvarspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna

 

Hur kunde ni, Fredrik Reinfeldt och Anders Borg?

jansson

Ja Anders Borg och Fredrik Reinfeldt, hur kunde ni behandla försvarsmakten på det sätt ni gjort?!

Detta inläggs rubrik är direkt lånat från den kanske bästa och bäst sammanfattande debattartikeln som någonsin skrivits om alliansens förda ”försvarspolitik”. Det är inte den längsta, men i våra ögon kanske den bästa. Det är inte ofta vi på denna sida hyllar debattinlägg från de större tidningarna, men idag sker det.

Så. Tack Peter Wolodarski för ett Lysande och klargörande inlägg! ÄNTLIGEN säger och skriver du det som alla har vetat om men ingen sagt högt – Kejsaren hade inga nya kläder – han hade inga kläder alls! Firma Reinfeldt/Borgs ”nya uniform” för försvarsmakten dök aldrig upp, den var och är fortfarande kraftigt försenad, och såväl försvarsmakten som omvärlden förstod snabbt att när (OM!) ”den nya” uniformen väl skulle komma, så skulle den vara flera storlekar för liten, och skulle absolut inte vara gjord för det den skulle användas till.

I många år har Sverigedemokraterna arbetat hårt och intensivt för att få övriga partier att inse att utvecklingen i Ryssland gått åt fel håll, och att anslagen till FM måste höjas. Herrarna ovan har tveklöst varit SD:s största motståndare i detta – låt vara att Karin Enström och Cecilia Widegren varit ansiktena utåt de senaste åren, men ansvaret för och inriktningen på den moderata försvarspolitiken har Borg/Reinfeldt haft. Trots detta har de klarat sig oerhört bra i media, medans Enström/Widegren – något felaktigt – hängts ut som ytterst ansvariga. Så tack Peter för att du nu satt strålkastarljuset på de ytterst ansvariga. Frågan ”hur kunde ni” är mycket viktig. Svar önskas självklart – garanterat från fler än dig och oss – men realistiska som vi är, inser vi att ett svar aldrig kommer komma.

Den 15 april skall vårbudgeten lämnas in. DÖ gäller fortfarande, kvar att lösa för att den skall ”överleva” är försvarets anslag. Hela 7-klövern har sagt sig nu förstå hur illa den säkerhetspolitiska utvecklingen varit i vår omvärld, och hur viktigt det är att vända utvecklingen i den svenska försvarsmakten och för den svenska försvarsförmågan. Således torde dessa 7 partier – om de vill ta ansvar för Sverige – tävla om vem som kan satsa mest på FM. Men icke. Försvarsmakten har äskat 4Mdr per år som absolut lägsta nivå, moderaterna svarar med 10 Mdr för 5 år, folkpartiet med 18Mdr för 5 år. Från innan vet vi att Sossarnas förslag är 4,2Mdr för kommande 5 år, eller 840 Mkr/år. Övriga 7 klöverpartier anger inga siffror, så troligen är (fp) högst med sitt bud. Beroende på RB5 osv torde deras föreslagna summa hamna på ca 3 Mdr/år.

FM begärde minst 4 Mdr/år. För att lösa ut det dessa politiker beställt, och som redan är kraftigt försenat. Det ”mest försvarsvänliga” 7-klöverpartiet lägger 75% av summan som FM begär, något de såklart inte kommer få igenom då varken (S) eller (M) vill lägga samma nivå. Inte minst märkligt är det att ingen vill satsa mer än 75% av äskad nivå, den nivå som behövs för att om några år – 2023?! – vara färdiga med den av samma politiker, beställda organisation. En organisation som enligt bland annat Riksrevisionen inte ens kommer kunna försvara en mindre del av Sverige. Märkligt är ett bra ord för det hela.

För oss Sverigedemokrater är Sveriges frihet och säkerhet otroligt viktig och högt prioriterad. Därför lägger vi 41 Mdr mer på fem år på FM – för att sedan öka än mer, dessutom vill vi här och nu direkt – genom lånefinansiering – tillföra 50 Mdr till FM, för att lösa akuta behov som uppstått genom Anders Borgs sparbeting från och med år 2007. Detta är vi dessvärre ensamma om, vi har en sedan länge utsträckt hand till övriga partier, och hoppas att några av er är beredda att tillsammans med oss ta ansvar för svensk försvarsförmåga och svensk säkerhet, och tillföra de medel som krävs för att bygga ett starkt svenskt försvar.

Avslutningsvis. När historikerna i framtiden kommer titta i backspegeln och diskutera detta paradigm, kommer man garanterat uttala att Reinfeldt/Borgs avgång var det viktigaste och bästa som kunde ske för den svenska försvarspolitiken och den svenska försvarsförmågan. Vi Sverigedemokrater hoppas NU att företrädarna från alliansen – men också övriga partier, vaknat efter dessa förlorade år och nu är beredda att på allvar – och tillsammans med oss i (SD) – ta ansvar för Sverige och vår försvarsförmåga!

Mikael Jansson, riksdagsledamot (SD)

Svar till Mattias Lagerqvist brev

jansson

Nedan följer Sverigedemokraternas svar på Mattias Lagerqvist öppna brev som publicerades igår på bloggen http://wisemanswisdoms.blogspot.se -svaret återfinns även på Wisemans blogg 

Hej Mattias!

Till att börja med vill jag Tacka för ditt brev! Jag uppskattar det och inte minst ditt engagemang i denna för Sverige väldigt viktiga fråga. Det är alltid positivt att få ta del av synpunkter från er som arbetar inom försvarsmakten – det tillför ett mycket viktigt perspektiv – inte minst för mig som försvarspolitiker.

Det kraftigt försämrade säkerhetsläget i omvärlden ser även vi i SD som oroande, ända sedan kriget i Georgien har det varit uppenbart att vi behöver förändra inriktningen för försvarsmakten och öka dess anslag.

Under det senaste året har jag tillsammans med såväl ledamöter från Sverigedemokraternas försvars och säkerhetspolitiska råd, som försvarsutskottet, besökt ett antal förband runtom i Sverige.

En stark vilja att lösa tilldelade uppgifter och en professionell inställning har mött mig och oss på samtliga förband. Dessvärre har även önskemålen varit desamma på de olika förbanden; de anser sig ha för lite pengar för övning, för lite ammunition, de har utrustning som behöver ersättas osv osv.

Så Ja, Jag delar helt din syn och din oro över de brister inom materielsidan som du tar upp, bristen på modernt luftvärn, ny ubåtsjaktmateriel och en fungerande reparations/logistikkedja är – som du själv är inne på – minst lika allvarlig.

Jag tänker inte fokusera på vad ”de andra” gör eller inte gör, utan istället lägga fokus på Vad Vi Inom Sverigedemokraterna Vill göra inom försvarspolitiken;

*Till att börja med har vi varit och är Vi tydliga med att vi önskar en bred överenskommelse i denna fråga – vi sträcker därför ut vår hand till samtliga övriga partier för att Snarast lösa detta! Läget är allvarligt så vi har inte tid att jaga politiska poäng!

*För att lösa behoven för den s.k ”Bottenplattan”, vill vi Här och Nu, och genom lånefinansiering, Direkt tillföra 50 Mdr sek till Försvarsmakten. Genom detta kan grundläggande brister åtgärdas, övningsverksamheten ökas rejält och viktig materiel ersättas.

Del av summan skall gå till MSB för att snabbutreda och därefter snabbt bygga upp ett civilt försvar igen.

*Vi vill återinföra värnplikten, genom detta kan vi öka volymen soldater och sjömän, samtidigt som vi har råd att öva mer. Tanken är inte att återgå till den ”gamla modellen” helt, utan mer gå mot den modell Norge använder, där det finns värnpliktiga men även viss mängd heltidsanställda soldater/sjömän inom nyckelfunktioner.

*Utöver ovan nämnda 50 Mdr, vill Vi tillföra 24Mdr sek för de kommande fyra åren, därefter ökande – målet är en anslagsnivå motsvarande Minst 2,5% av Sveriges BNP senast år 2025.

*Kort innebär vår organisation Att:

200 st JAS 39 Gripen E/F har införskaffats.

Långräckviddigt luftvärn (ex Aster 30) inköps i erforderlig mängd till Flygvapnet.

10 stridsflygdivisioner agerar från fem flygflottiljer.

Flottan består av minst 8 ubåtar och 16 ytstridsfartyg

5 amfibiebrigader finns krigsplacerade

Armén har fått större volym och baseras på 7 armébrigader.

Ett stående försvar av Gotland har upprättats (en brigad).

Hemvärnet har fått mer materiel och utökats.

Civilförsvaret har återinförts.

En försvarsallians med Finland har bildats

Får vi igenom våra förslag, är Hela vår organisation utbildad, sjösatt och utrustad senast år 2025.

Jag kan lova dig Mattias, att jag och mitt parti till fullo insett hur läget är i Försvarsmakten, men också förstått hur allvarligt det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde blivit.

P g a detta kommer Vi att kämpa hårt för kraftigt ökade anslag till Försvarsmakten, så att en försvarsförmåga värd namnet Åter kan återupprättas innan det är för sent!

Med vänlig hälsning

Mikael Jansson (SD)

Ledamot Försvarsutskottet

Gruppledare för Sverigedemokraternas ledamöter i försvarsutskottet

Kejsarinnans nygamla kläder..?!

 

 

 

För fem dagar sedan gick Socialdemokraterna ut och berättade vilka anslag de vill ge Försvarsmakten i vårens Försvarsbeslut. Som vi Sverigedemokrater då poängterade, och som också tagits upp i annan media, skiljde sig Sossarnas belopp kraftigt från det belopp Försvarsmakten begärt. Ett oroväckande och dåligt besked för Försvarsmakten och vår försvarsförmåga.

Idag gick så ”nya moderaterna” ut och gav sin inriktning. Anna Kinberg Batra var i intervju med SR mycket kritisk till det socialdemokratiska förslaget som hon ansåg för lågt,  hon vill skjuta till mer pengar än (S) till Försvarsmakten. Vid ytterligare försämring av omvärldsläget sade hon sig vara beredd att öppna plånboken än mer. Ytterligare en positiv sak var att hon inte en enda gång pratade om ”Ryssland och #frånlågnivå”. Bara det en stor förändring!

Så långt allt gott. Sedan började vi se detaljerna. Och där föll allt ihop. Igen. Ordvalet är nytt, men inställningen och nivån på anslag är ungefär densamma som innan. För låg. För ostrukturerad. Otillräcklig.

(M) vill tillföra 10,5Mdr sek för kommande fem år. Dock finns inget förslag om att slopa RB5, vilket innebär att ”tillförseln” inte blir 10,5Mdr, utan 8Mdr sek. Utöver detta tillkommer höjda anställningskostnader för unga anställda – vilket gör att ytterligare ca 1,8 Mdr försvinner. Kvar blir då 6,2Mdr. 

Försvarsmakten begär 20 Mdr sek för kommande fem år. (M) vill tillföra 6,2Mdr sek för samma period. Vi har tyvärr sett detta flera gånger tidigare, de gångerna satt moderaternas dock i regeringen. Men det är samma sak Nu som då. Otillräckliga tillskott som lanseras som ”satsningar” på Försvarsmakten. Att detta beteende fortsätter Är allvarligt Och problematiskt – inte minst för att den säkerhetspolitiska situationen idag är ännu sämre än under deras regeringstid, det är dessutom än värre att utvecklingen inte går i en positiv riktning.

De ”eventuella ännu större tillskotten” om upp till 4Mdr sek/år som Moderaterna pratar om (den nivå FM äskade om) Är man mycket vag om, såväl Vart pengarna skall tas från, som när/i vilken situation detta skall ske. Dessutom tar man upp frågan om Natoutredning igen. Vi konstaterar – likt många andra skribenter i denna fråga – att Ni moderater Inte behöver utreda den frågan, ni kan få svar av oss här och nu: Med era anslag har ni Inte råd att låta Sverige gå med i NATO. Enkel matematik.

Ingenting har alltså förändrats hos  Sossar eller moderater i frågan om Försvarsmaktens anslag. Trots en mycket oroväckande omvärldsutveckling och uppenbara brister hos Försvarsmakten, fortsätter de två partierna sin ”Törnrosasömn” samtidigt som man till Svenska folket säger något helt annat.

Ljuset i tunneln för såväl Sverige, Svensk försvarsförmåga som försvarsmakten syns dock; Sverigedemokraterna växer så det knakar och detta ger oss större möjligheter att få igenom våra förslag!

Och vi har – till skillnad från övriga 7-klövern, ett genomtänkt, omvärldsanpassat Och finansierat förslag för hur Sverige Åter skall få ett starkt försvar som är väl anpassat för att möta dagens och morgondagens hot och föränderliga omvärld!

Låg nivå på tillskott till FM och Oro i Europa

För två dagar sedan gjorde försvarsminister Peter Hultqvist ett utspel och förklarade att regeringen kommer föreslå en ökning av anslagen till försvarsmakten om 6,2 Mdr kronor. För den som bara lyssnade ”med ena örat” lät detta mycket bra, då försvarsmakten ”endast” begärt 4Mdr sek extra. Skillnaden mellan dessa siffror är dock avsevärd. Försvarsmaktens krav/önskemål gäller Per År, medans det regeringen är beredd att tillföra i form av 6,2Mdr sek, är den totala summan för 4(!) år.

Dessutom kunde det snabbt konstateras att det egentligen inte rörde sig om 6,2 Mdr sek, utan 4,2 Mdr efter att diverse ”ökade kostnader” dragits av. Hultqvist upplever trots detta att regeringen ”i stora drag är överens med försvarsmakten” och om nivån säger han också att  ”sen kommer det inte kanske nå fram i alla steg men det kommer att ske en hel del”.

För oss Sverigedemokrater kom detta bud som en stor besvikelse, Peter Hultqvist upplevde vi som tydlig redan under arbetet med försvarsberedningen, där han utryckte att de moderata anslagen till FM var otillräckliga. Den tonen och inställningen behöll han sedan under valrörelsen och även under hösten, då FM konstaterade att främmande makt kränkt vårt territorium under ytan.

När verkligheten kom ikapp honom och Socialdemokraterna, kunde han endast matcha FM behov om 16 Mdr för fyra år, med 4,2Mdr i tillskott, något som inte kommer räcka på långa vägar. Det motsvarar endast ca 20% av den totala summan som FM begärde, för att kunna leverera av riksdagen beställd organisation – en organisation som även fullt finansierad inte är tillräcklig för att kunna försvara Sverige.

Detta i ett läge då det pågår ett krig i Europa, och då osäkerheten är större än på mycket lång tid kring utvecklingen i vårt närområde. När detta skrivs pågår en intensiv diskussion om utvecklingen i Ryssland och Var Vladimir Putin är! Utan att fokusera på rykten, kan vi konstatera att osäkerheten kring detta är stor och så även oron runtom Europa och USA.

 

Sverige påminns gång efter annan om att en förändring av omvärldsläget snabbt kan ske, Och att den Svenska försvarsmakten idag har en alldeles för låg förmåga för att ge oss den trygghet och säkerhet som vi önskar i denna föränderliga värld.

 

Vad vill då vi Sverigedemokrater göra åt detta och för att öka vår trygghet och säkerhet?!

Jo. Vi vill:

-Att Staten omgående – genom Lån, tillför 50 Mdr sek till FM för att åtgärda brister och bygga förmåga, och för att påbörja återskapande av det civila försvaret

-Återinföra värnplikten, detta för att få upp volymen av soldater och sjömän

-Tillföra 24 Mdr sek extra kommande 4 år UTÖVER den summa som regeringen föreslår, detta för att Återta förlorad förmåga

 

Få saker är så viktiga och grundläggande för en nation som att kunna försvara sitt dess territorium. Vi Sverigedemokrater sträcker därför – ÅTER – ut en hand till övriga partier för att i dessa oroliga tider – tillsammans – ta ansvar för att skapa en försvarsförmåga värd namnet för Sverige.

Innan det är för sent.

 

 

 

 

 

Idag minns vi Johan och Gunnar

lt

Idag är det fem år sedan vi nåddes av den fruktansvärda nyheten att Kapten Johan Palmlöv, Löjtnant Gunnar Andersson samt deras tolk Mohammad Shahab Ayoulay blivit ihjälskjutna i Afghanistan under en patrullering.
En av försvarsmaktens svartaste dagar någonsin.
Johan och Gunnar åkte ner till Afghanistan för att vara med och upprätthålla freden, friheten och demokratin  i landet – en svår men viktig insats. För detta fick de betala det högsta priset.
Idag minns vi och hedrar dom extra mycket, våra tankar går självklart också till deras anhöriga.
Alltid saknade, aldrig glömda
Vila i frid.

Björn Söder:Dags att återupprätta tryggheten i vårt land

BMP-2

I förrgår höll riksdagen en aktuell debatt om det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och läget för Sveriges del är tyvärr högst allvarligt.

I höstas meddelade Sveriges överbefälhavare, Sverker Göranson, att en omfattande rysk militär aktivitet i närområdet har kommit att bli den nya normalbilden för Sveriges säkerhetspolitiska omvärld på senare år.

Givetvis är det så att denna aktivitet inte enbart är riktad mot oss utan pågår överallt kring Rysslands gränser. Det ryska kriget mot Georgien som inträffade under hösten 2008 kan man säga var en tydlig varningsklocka för denna tilltagande aktivitet.

Även om Georgienkriget naturligtvis är en snårskog av juridiska förvecklingar och politiska beskyllningar från olika håll, tror jag de flesta hålla med om vad kriget hade för bakgrund.

Rysslands granne Georgien var i stånd att närma sig västvärlden, mot Rysslands vilja. Efter självständigheten 1991, efter Sovjetunionens kollaps, ingick Georgien partnerskapsavtal med EU, blev medlem i Europarådet och WTO, slöt avtal om militärt samarbete med USA och ansökte om fullt medlemskap i Nato.

Samtidigt uppgav man att man ville lämna OSS, säkerhetssamarbetet för forna Sovjetstater. Detta tyckte naturligtvis inte Ryssland om, utan svarade genom att utnyttja rysklojala separatister som ursäkt för direkt krigföring mot sitt grannland, som mynnade ut i att landområdena Sydossetien och Abchazien bröt sig ut och utropade sig självständiga från Georgien.

Under våren 2014 uppstod en skrämmande likartad situation i vårt östra närområde, i Ukraina.

Efter den omfattande, folkliga proteströrelsen i Kiev, mot den sittande presidenten Janukovitj och för ett ukrainskt närmande till EU, i strid med Rysslands vilja, så mer eller mindre återupprepades det som skedde under Georgienkriget.

Det första Ryssland gjorde var att utnyttja rysklojala separatister och specialförband för att bryta ut och annektera Krimhalvön.

Därefter hjälpte man de övriga rysklojala östra delarna, med säten i Luhansk och Donetsk, att utropa sig självständiga från Ukraina och initiera det inbördeskrig som fortfarande pågår. Exempelvis placerade man ett stort antal ryska trupper vid den ukrainska gränsen och man har understött rebellerna med stridande manskap, vapen och materiel samt reguljära stridande förband.

Sammanfattningsvis kan man säga att Ryssland på senare år uppvisat skrämmande exempel på att landet inte drar sig för att använda sina militära styrkor för att lägga sig i andra länders nationella självbestämmande och egna politiska vägval. Inte ens om det leder till krig. Man vill helt enkelt visa världen att gör man inte som Ryssland vill, då ska det kosta åtskilligt. Allt från förlorade landområden till spillda människoliv.

Samtidigt som Ryssland gett tydliga signaler om ökad aggressiv aktivitet i närområdet och samtidigt som svenska försvarsmakten går ut med att vårt territorium kränks av såväl ryskt militärflyg, som av främmande u-båtar så har Sverige monterat ned sitt försvar till oigenkännlighet. Till ett försvar som mest duger till att bedriva insatser mot gerillarörelser i utvecklingsländer som Afghanistan eller Mali, men inte till att försvara Sverige och garantera vår existens som fri nation.

Ett mått på hur försvaret monterats ned är anslagen till försvarsmaktens andel av BNP. Under stora delar av kalla kriget och ända in på mitten av 90-talet rörde sig anslagen i storleksordningen 2.5 till 3 %. Sedan dess har anslagen minskat drastiskt, under såväl röda som borgerliga regeringar. Anslagen till försvaret har mer än halverats, till omkring 1,2 % av BNP de senaste åren.

För drygt ett år sedan – innan Ukrainakrisen – talade inte övriga partier om vikten av vårt försvar. Alliansregeringen såg försvarsmakten som en ko man kunde mjölka på pengar för att kunna finansiera annat. Lika dumt och naivt som 1925 års försvarsbeslut.

Men sent ska syndaren vakna, heter det ju, och vi kunde efter att oroligheterna i Ukraina utbröt se de borgerliga partierna tävla om vem som var mest försvarsvän. Det är inte trovärdigt!

Det här duger givetvis inte. Sverige måste ha ett försvar värt namnet. Ett försvar som kan stå upp mot kränkningar och ett försvar som kan garantera vår säkerhet när ingen annan gör det.

Sverigedemokraterna är det enda parti i riksdagen som är beredd att investera i ett sådant. Vi har i varje budget vi lagt sedan vi kommit in i riksdagen tillskjutit mer pengar till försvarsmakten i våra budgetalternativ än något annat parti. Och i vår senaste skuggbudget tillskjuter vi 24 miljarder mer till försvaret än regeringen under budgetperioden, och vi ger försvaret hela 10 miljarder mer per år från och med år 2018.

Det har vi råd med eftersom att vi är det enda parti som är villiga att dra ned på den extremt kostsamma asyl- och anhöriginvandringen till Sverige. För de här ökade anslagen tänker vi återupprätta försvarsmaktens förmåga till den grad att vi kan känna oss trygga igen.

Vi vill också att riksdagen bemyndigar regeringen att utnyttja en kredit på högst 50 miljarder kronor i Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller andra extraordinära förhållanden föreligger.

Vidare vill vi utveckla ett nordiskt försvarssamarbete med våra grannländer. Tanken är, eftersom att vi har gemensamma intressen i närområdet, att vi då också kan öka vår gemensamma förmåga avsevärt om vi utvecklar vårt samarbete. Detta utan att för den delen förbinda oss till kostsamma och utsiktslösa insatser i fjärran länder som ett NATO-medlemskap skulle tvingas oss till.

Ett viktigt steg för att ytterligare fördjupa och formalisera delar av det nordiska samarbetet är en försvarsallians med Finland. En försvarsallians med tydliga defensiva intentioner som bidrar till avspänning istället för upptrappning. En sådan försvarsallians minskar risken för en aggression mot våra två länder och kommer stärka våra länders försvarsförmåga avsevärt.

Vi vill dessutom införskaffa 100 nya stridsflygplan, av typen Gripen E/F samt bibehålla de befintliga C/D, för att ge Sverige ett heltäckande militärt skydd, som ger Sverige kraft att bita ifrån. Och sist, men inte minst, så vill vi bereda försvarsmakten det manskap som krävs, samtidigt som vi naturligtvis vill behålla redan anställda soldater. Vi tänker därför successivt återaktivera den svenska, allmänna värnplikten igen.

Sveriges närområde sträcker sig dock inte bara österut.

Vi är del av Schengensamarbetet, som luckrat upp de europeiska ländernas inre gränser till den grad att resor i Europa och till Sverige närmast är att betrakta som inrikesresor.

Mot den bakgrunden finns det även skäl att oroa sig för vad som händer sydväst om Sverige, nere på den europeiska kontinenten. Framförallt bör vi oroa oss för alla islamistiska terrorattentat vi sett på senare tid.

I Madrid 2004 utförde islamister ett attentat som krävde över 190 döda och 1.400 skadade. I London 2005 utfördes ett attentat, också av islamister, i tunnelbanan som krävde över 50 döda och 700 skadade. Och nu senast skedde dödliga och fega attacker mot den franska tidningen Charlie Hebdo och en judisk matbutik i Frankrike.

Det splittrade och otrygga Europa vi idag ser är också ett hot i vårt närområde eftersom våra egna gränser dit är nedmonterade. Tack vare alla unionskramare och mångkulturivrare får vi dras med islamistiska terrorister som kan resa runt och planera terrordåd i EU vart det än passar dem. Islamisten som valde att spränga sig själv till döds i Stockholm 2010 var exempelvis inte bosatt i Sverige utan i Luton i Storbritannien.

Efter självmordssprängningen i Stockholm höjdes hotnivån avseende terrorism riktad mot Sverige från lågt till ett förhöjt hot och har varit förhöjd sedan dess.

Säkerhetspolisen har år efter år rapporterat om denna hotbild. Varje gång poängterar man klart och tydligt att terroristhotet varken kommer från vänster- eller högerextremister, eller andra grupperingar för den delen, utan hotet kommer specifikt ifrån radikala muslimer i Sverige och Europa, som reser till Somalia, Jemen och framförallt Syrien för att strida för IS, al-Qaida eller andra islamistiska terrorgrupper och sedan återvänder till Sverige.

Man uppger till och med att man avslöjat och avbrutit flera konkreta fall av islamistisk terrorism med attentatsavsikter mot Sverige, men att det fortsatt förekommer terroraktiviteter med Sverige som mål.

Det började med några få terrorresande individer. Men sedan 2012 har ökningen skett explosionsartat. Hittills har minst ett hundratal individer rest från Sverige och anslutit sig till islamistiska terrorgrupper utomlands och mörkertalet kan enligt SÄPO vara över 300.

Cirka hälften av dessa har redan hunnit återvända. Många med nya omfattande kontakter till internationella terrorister och med en vilja och en förmåga att begå blodiga terrorattentat mot fria, sekulära samhällen som vårt Sverige.

Ända sedan 2010 har vi sverigedemokrater varnat för detta. Vi har krävt och föreslagit åtgärder gång efter gång i riksdagen utan att få gehör. Det måste exempelvis bli olagligt att resa utomlands och ansluta sig till organisationer som Sverige bedömer vara terrorister. Ett sådant förslag är nu äntligen under utredningen. Men det räcker inte. Det är på tok försent och för fjuttigt.

Vi måste också skärpa straffet för grova vapenbrott, med särskilt farliga vapen som kan användas till exempelvis terroristattentat, från minst ett års fängelse idag till minst två års fängelse. Detta skulle göra det mindre attraktivt för de kriminella att sälja sådana vapen och också svårare för potentiella terrorister att få tag på dem. Av samma anledning vill vi ha bättre gränskontroller så att vi kan strypa inflödet.

Vi kräver dessutom att lagen om särskild utlänningskontroll också måste användas oftare för att utvisa utländska medborgare med terroristkopplingar, som redan finns i landet. Slutligen, och viktigast av allt, så måste vi förhindra islamisterna från att återvända till Sverige. Blir man varnad av Säkerhetspolisen, som många blir idag, och ändå väljer att åka till Syrien för att slåss för islamistiska terrororganisationer ska man som tidigare utländsk medborgare kunna bli av med sitt svenska medborgarskap och nekas återvända hit.

Sverigedemokraterna är idag det enda parti som är beredda att skjuta till ordentliga resurser till vårt försvar. Övriga partier talar mycket om vikten av försvaret men anslår samtidigt inte tillräckliga medel. Vi har däremot finansiering eftersom vi är de enda som vågar ifrågasätta den heliga kon, den kostsamma massinvandringspolitiken. Vi är också de enda som vågar tala klarspråk om det islamistiska hotet. Det är bara vi som vill och det är bara vi som kan återupprätta tryggheten i vårt land.

BJÖRN SÖDER (SD)
Säkerhetspolitisk talesperson

Björn Söder: ”Finns olika nationella intressen för EU-kritiska partier”

Patrik Oksanen publicerarde igår en intervju med SD säkerhetspolitiske talesman Björn Söder

Men hur stark skulle du säga att den gruppen (Putinisterna (min anm) är i Sverigedemokraterna?

– Inte särskilt stark. Däremot är det högljudda röster. Vissa personer, som i ungdomsförbundet, är flitiga i sociala medier och tycker att Putin står för någon slags konservatism och gärna vill behålla värden och värderingar. Men jag förutsätter att det inte finns någon i partiet som tycker det Putin håller med är bra när det gäller hur han utövar sin makt, tystar meningsmotståndare, fängslar journalister och hur han är aggressiv gentemot Ukraina. Det tror jag inte någon sympatiserar med.

-Jag vill absolut dementera att vi är ryssvänliga och Putinvänliga.