Terrordåden i Frankrike

10922117_434949883322506_479879234_n

Sverigedemokraternas försvars och säkerhetspolitiska råd skulle idag publicerat ett inlägg inför söndagens start av konferensen Folk och försvar i Sälen. De vidriga Terrordåden i Frankrike gör dock att detta inlägg kommer publiceras senare, troligen under söndagen.

Våra tankar går dessa dagar först och främst till alla de drabbade, deras anhöriga, kollegor och andra som drabbats av dessa vidriga terroristdåd!
Att stå upp för Demokrati, Yttrandefrihet, Fred och Frihet är alltid mycket viktigt, dagar som dessa är kampen för dessa saker än viktigare! Mörkrets krafter – oavsett vad de säger sig stå för – Skall bekämpas och kommer aldrig att segra!

VIVE LA FRANCE!

Gästinlägg: FMV och synen på logistik åt Försvarsmakten

Foto: FMV

Foto: FMV

Nedan följer ett gästinlägg av Sergeant Michael Clarke och som till vardags arbetar med logistik i Försvarsmakten. 
 
Något som är otroligt demoraliserande för oss anställda soldater är när civil personal skall utföra våra arbeten istället för oss. Så är det inom logistiken. FMV (Försvarets materielverk) är den myndighet som bland annat har uppdraget att verkställa att logistiken upprätthålls inom försvarsmakten.
Myndigheten i sig lyder under försvarsdepartementet men är fristående från försvarsmakten, dock är det en nära partner.
Bara det att försvarsmakten är beroende av logistiksystem från en annan myndighet och alltså inte har egen kontroll över den delen är för mig helt obegriplig, vi soldater som arbetar med logistik gör det längst ut i kedjan, men vi gör det enbart när FMV själva inte kan lösa uppgiften, vilket de aldrig kan under våra övningar eller i ett skarpt krigsläge.
 Varför ska försvaret vara beroende en myndigheten som dels skapar en massa onödigt byråkratiskt arbete vilket direkt motverkar snabbhet och flexibilitet som modern krigföring bygger på och dels inte ens kan leva upp till alla krav som ställs?
Sverige kommer ett genomföra ett antal FN missioner i landet Mali i nordvästra Afrika inom den närmsta framtiden. Liksom i Sverige så är det FMV som skall sköta logistiken, liksom i Sverige frågar vi oss soldater vad vi egentligen behövs för när någon annan, med smalare kompetens, mindre nyttjande-möjligheter samt helt saknar militär kunskap och tänkande skall ha jobben istället för oss. I Mali kommer vi svenskar kunna ha en styrka på högst 250 personer, det inkluderar civil personal likväl som militär.
Det innebär te.x att keyloader-förarna från FMV som enbart kommer syssla med det kommer ta upp platser som vi soldater med bredare kompetens annars skulle kunna ha, det innebär också att vi soldater sätts utanför och blir prioriterade i sista hand igen. Hur stärker det vår vilja att jobba kvar i försvarsmakten?
Jag arbetar nära två personer som just nu sitter i den situationen, de skulle till Mali, men FMV tar deras platser så de får åka ner betydligt senare än oss andra, de funderar på fullaste allvar att säga upp sig.
Där kan vi mista minst 10års samlad soldatkompetens på befattningar som det redan är brist på i försvarsmakten, just på grund av att FMV tar deras jobb, är en egen myndighet, är prioriterad över våra logistiksoldater när det kommer till logistiken och det till trots att de besitter smalare och därför mindre kompetens i ett insatsområde.
//Sergeant Michael Clarke

Ryssland hotar freden i Europa

 

 

Jw5oi21

Idag skriver Björn Söder och Mikael Jansson på Aftonbladet debatt om hotet från Ryssland. Artikeln återges här nedanför. 

 

SD: Putins politik skyddar inte ett mångnationellt Europa mot globalism och liberalism

Säkerhetspolitik är det bästa verktyget för att bygga fred. Sverige har sluppit uppleva krig på svensk mark de senaste 200 åren, något som vi skall vara tacksamma och glada för. Våra nordiska grannar har inte haft samma tur och detta har självklart påverkat hur våra respektive länders säkerhets- och utrikespolitik ser och sett ut, inklusive relationen till USA och Sovjetunionen/Ryssland.

Sveriges vägval blev alliansfrihet, något som inte alltid var enkelt att hantera, men som hjälpt oss undslippa krig. Fördelarna med att kunna föra en dialog med olika länder som alliansfri stat, har också varit positivt för Sverige.

Såväl före som under och efter kalla kriget har supermakter och stormakter använt sig av psykologisk krigföring och specialförband innefattandes såväl krigspropaganda som terror. Detta är effektivt i krig, eftersom krig i dag är relativt snabba förlopp och det gäller att vinna de kritiska lägena. Även i fred kan psykologiska operationer ha stor betydelse för utveckling av styrkeförhållanden. USA och Frankrike är två exempel på länder som kan gå i krig för orsaker andra än de vi i Sverige tycker är godtagbara.

Ett av skälen till att Sverigedemokraterna inte vill vara medlemmar i Atlantpakten Nato är att vi inte vill binda oss med länder som USA och Frankrike enligt Atlantpaktens artikel 5, det vill säga ömsesidiga försvarsförpliktelser. Detta sagt för att kritiken som följer, riktad mot Ryssland, inte ska verka ensidig.

 Vi har ett antal internationella avtal som skapat grund för mer fred och mindre krig i världen. Det är de mänskliga rättigheterna, Helsingforsavtalet och krigets lagar. Putins regim grundar sig på tvivelaktiga demokratiska institutioner, och kastar in Ryssland i anfall på andra länder vilket är ett brott mot Helsingforsavtalet. Motivet att ”de som bor i Krim vill tillhöra Ryssland” ger ingen rätt att bryta mot Helsingforsavtalet om att nationella gränser ska respekteras.

I en jämförelse med Krim är de flesta nationsgränserna i Östeuropa mer eller mindre omtvistade, men det ger inte något land rätten att starta krig. Rysslands anfallskrig mot Ukraina innebär naturligtvis att alla relationer med Ryssland är betydligt känsligare i dag än tidigare.

 Bland europeiska socialkonservativa och nationalistiska partier finns i dag en stor oro för hur globalism och liberalism påverkar nationernas Europa. En del av dessa partier – bland annat brittiska UKIP och franska Front National – upplever att Ryssland har en politik som svarar på dessa utmaningar. Detta synsätt delas inte av Sverigedemokraterna.

Ska nationer och kulturer bestå så krävs det i och för sig politisk vilja och politiska beslut för att nå framgång. Vi känner också stark oro för hoten mot enskilda kulturer och diskuterar gärna politiska möjligheter för att vidmakthålla ett mångnationellt Europa.

Denna oro till trots, så är det dock viktigt för oss att agera med kraft och medvetenhet mot det hot som Rysslands politik skapat mot Europas fred och frihet genom att förstärka Sveriges försvar. Säkerhetspolitiskt har man inte råd att vara naiv.

Björn Söder,

ledamot av utrikesutskottet och säkerhetspolitisk talesman

Mikael Jansson,

ledamot av försvarsutskottet och försvarspolitisk talesman

REPLIK: Befängda anklagelser mot SD

Idag publicerar Expressen en replik på  Patrik Kronqvists ledarkrönika : ”SD gullar med Putin”  Därefter har Patrik Kronqvists publicerat ytterligare en text.  Vi återpublicerar SD svar nedan och kommer begära slutreplik på det andra inlägget. 

 

Sverigedemokraterna har varit tydliga i sin kritik mot Putins aggressiva utrikespolitik. Sedan konfliktens start i Ukraina har det funnits en stor enighet i både utrikes- och försvarsutskottet i riksdagen gällande kritiken gentemot Ryssland.

Det är tydligt att Rysslands agerande strider mot internationella avtal och kränker Ukrainas territoriella integritet både vad gäller agerandet på Krim och i de östliga delarna i Ukraina. Detta ska vi kritisera hårt och sådant agerande bör ge konsekvenser i vårt förhållande till Ryssland, bland annat i form av sanktioner. Man måste dock kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.

Om kritik mot Rysslands agerande ska innebära förbud att kritisera brister i Ukraina eller EU och dess överstatliga utveckling och snabba utvidgning är vi farligt ute. Vi såg skrämmande exempel på detta när vår tidigare utrikesminister Carl Bildt (M) vägrade kritisera det nazistiska partiet Svoboda i Ukraina.

Anklagelser från Patrik Kronqvist att gulla med Putin, kratta manegen och så vidare är befängda och speglar en stor okunskap och ovilja att ta reda på Sverigedemokraternas ställningstaganden i riksdagen och bakgrunden till ställningstaganden gjorda i EU-parlamentet.

Att vi ställt oss kritiska till associeringsavtalen har sin bakgrund i vår EU-kritik och att vi anser att högre krav bör ställas på länder innan associeringsavtal kan komma i fråga. Denna linje har vi haft konsekvent, oavsett om det rört sig om associeringsavtal med EU:s östliga eller södra partnerskapsländer, och detta långt innan konflikten i Ukraina började.

Med tanke på den nu uppkomna situationen med Rysslands negativa tryck på Ukraina, Georgien, Baltikum och Moldavien och vikten av att gynna en god ekonomisk utveckling i dessa länder har vi i Sveriges riksdag gjort kompromissen att vi föreslog omförhandling av avtalen för att bifalla handelsdelen men motsäga oss de delarna som innebär politisk harmonisering.

Att parlamentariker i EU-parlamentet röstat emot resolutioner gällande Ukraina har sin grund i att dessa resolutioner innehållit positiva uttalanden om just associeringsavtalen och viseringsfrihet med aktuella länder. Vår kritik mot resolutionerna har inget alls att göra med att resolutionerna också tog upp kritik mot Ryssland. Hade det bara rört sig om resolutioner för att kritisera Ryssland hade vi naturligtvis röstat ja till dessa.

Idag lider Europeiska unionen av ett enormt demokratiskt underskott till följd av det stora avstånd som finns mellan den politiska och byråkratiska eliten i Bryssel och folken i Europa. Ett utslag av detta var att röstdeltagandet i årets val till Europaparlamentet endast blev 42.54%. Att göra unionen ännu större, genom att i för snabb takt utvidga antalet medlemsstater med länder som har lång väg att gå för att uppnå ekonomisk och politisk stabilitet, är därför en farlig utveckling som vi måste motarbeta.

Utifrån vår principiella utgångspunkt att värna alla staters suveränitet, självbestämmande och territoriella integritet är vi kritiska till den överstatliga inriktningen inom EU som undergräver detta. Med samma utgångspunkter är vi naturligtvis ännu mer kritiska till Rysslands stormaktsfasoner som bryter mot internationella lagar och innehar ett ännu större demokratiskt underskott. Någon annan hållning vore ologisk och inkonsekvent.

Dessutom har vi i EU-nämnden inför mötet i EU:s utrikesråd ställt oss positiva till sanktioner mot Ryssland. Man förordar inte sanktioner mot någon man tycker är snäll, Patrik Kronqvist.

Sverigedemokraterna är det enda parti som konsekvent står upp för att försvara vår suveränitet och territoriella integritet. Vi är det enda partiet som har förordat ett territorialförsvar värt namnet och vi värnar Sveriges rätt till territoriell integritet, suveränitet och självbestämmande gentemot såväl EU som Ryssland. Vi vill också värna vår alliansfrihet gentemot USA och motsätter oss medlemskap i NATO. Vi ser dock positivt på fördjupat försvarssamarbete i Norden och en försvarsallians med Finland.

Björn Söder (SD)
Ledamot av utrikesutskottet och säkerhetspolitisk talesperson

Julia Kronlid (SD)
Ledamot av utrikesutskottet och utrikespolitisk talesperson

Mikael Jansson (SD)
Ledamot av försvarsutskottet och försvarspolitisk talesperson

Spara inte på Kustbevakningen

hämta

Idag publicerar BLT en artikel om Kustbevakningen. Artikel återges här nedan:  

Kustbevakningen har många viktiga uppgifter. Sjöövervakning och miljöskydd är troligen de som är mest kända för allmänheten. Men, utöver detta har kustbevakningen ytterligare en rad uppgifter:

•Räddningstjänst till sjöss.

•Samordna de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation.

•Övervaka svenskt sjöterritorium och EEZ.

•Övervaka internationella avtal.

Att dessa uppgifter löses är mycket viktigt för riket, kortsiktiga besparingar på kustbevakningen kan snabbt bli mycket kostsamt.

Kustbevakningen har meddelat riksdagen att det för 2014 krävdes ett tillskott om 133 miljoner kronor per år för att kunna fortsätta lösa uppgifterna på samma nivå som tidigare. Regeringen avser att endast tillföra 66 miljoner kronor, dock först från och med år 2016. Det är alldeles för lite och alldeles för sent. Sverigedemokraterna är mycket kritiska till detta då personal kommer behöva sägas upp, och förmågan att lösa sina uppgifter kommer att nedgå – bland annat kommer de tre större, relativt nyinköpta, fartygen att få minskad gångtid, något som vore mycket olyckligt! Sverigedemokraterna vill gå i motsatt riktning och tillföra hela det belopp som behövs.

I de flesta länder är kustbevakningen en del av marinen. Det finns flera skäl varför det vore bra även i Sverige. Försvarsberedningen konstaterade att säkerhetsläget i vårt närområde försämrats och att vi måste förhålla oss till detta. En stor brist i vårt militära försvar är avsaknaden av långräckviddigt luftvärn. Genom att utrusta kustbevakningens större fartyg med moderna luftvärnssystem, typ Aster 15, så kan vi stärka vårt luftförsvar rejält. Utöver detta föreslår Sverigedemokraterna att fartygen också utrustas med allmålskanon typ Bofors 57 millimeter för sjöinsatser tillsammans med andra marina enheter.

Polisen och kustbevakning ska dela sina registerdata med varandra fullt ut. Detta för att effektivare kunna beivra brottslig verksamhet.

Svenska Försvarsmakten ska avveckla nio stycken helikopter 10 Super Puma. Dessa vill vi tillföra kustbevakningen. Sverigedemokraterna har i vår riksdagsbudget tillfört 225 miljoner kronor för att vidmakthålla och modifiera helikoptrarna för sjöräddning.

 

MIKAEL JANSSON, SD, RIKSDAGEN, FÖRSVARSUTSKOTTET. ROGER RICHTOFF, SD, RIKSDAGEN, FÖRSVARSUTSKOTTET. JEFF AHL, SD, RIKSDAGEN, FÖRSVARSUTSKOTTET.

Oscar Sjöstedt: Budgetdebatt om försvaret

10653704_10152376583337337_613822592001905777_n

Herr talman! Jag håller samtliga övriga sju partier i den här kammaren ansvariga för demonteringen och desarmeringen av den svenska militära förmågan, och för den osäkerhet och det instabila läge som detta har medfört – till havs och i vårt luftterritorium.

Folkrätten medger att en stat har rätt att med nödvändiga medel hävda sin territoriella integritet. Detta är inte bara en rättighet utan faktiskt också en skyldighet. Om vi, från svenskt perspektiv, lämnar fältet fritt medför det också att annan främmande makt kan ta sig rätten att upprätthålla säkerheten i vårt eget territorium, för att uppfylla det säkerhetspolitiska vakuum som uppstått. Jag vill inte ha den utvecklingen. Jag vill att det är svenska korvetter, stridsbåtar och ubåtar som bevakar den svenska kusten. Därför yrkar Sverigedemokraterna på kraftigt ökade anslag till Försvarsmakten samtidigt som övriga partier står för antingen fortsatt nedrustning eller för status quo.

På tal om nedrustning har vi för första gången någonsin ett regeringsparti som inte bara pratar om att rusta ned utan som också har föreslagit ett icke-våldsförsvar. En viss auktoritär herre med ett tydligt förakt för demokrati lite drygt hundra mil öster om oss ser säkert med glädje på en sådan utveckling. Av exakt den anledningen ser jag med oro på den utvecklingen. Vi ska kunna hävda vår territoriella integritet, vi ska kunna freda vår mark och vi ska kunna skydda vårt folk i händelse av ofred.

//Oscar Sjöstedt – Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson

Svenskt deltagande i NATO:s utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission (RSM)

Foto: Försvarsmakten

Foto: Försvarsmakten

 

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen avslår förslaget om ett svenskt deltagande i Natos utbildningsinsats RSM.

En avslutning av Sveriges militära insatser i Afghanistan

Den svenska armén har gjort ett utmärkt arbete i Afghanistan genom att ställa en trupp till förfogande i Mazar-e-Sharif som en del av ISAF-operationen. Föredömligt och med egna förluster har de stött den afghanska nationella armén (ANA) och den afghanska polisen (ANP) samt tillfört rådgivare (OMLT) till ANA. Det svenska kriget mot talibaner har förts med syftet att hjälpa landets befolkning och att skapa demokrati. Som svenska medborgare kan vi därför känna stolthet över vårt historiska bidrag till landet.

Även om den svenska armén och övriga ISAF utfört en föredömlig insats måste emellertid ändå en bortre gräns sättas för det svenska engagemanget i Afghanistan. Sverigedemokraterna menar att den gränsen har passerats och att det nu är folken i Afghanistan skyldighet att själva ta hand om sin säkerhet och sätta motvärn mot talibaner.

Eftersom det svenska försvaret därtill har reducerats såväl ekonomiskt som gällande antalet förband innebär alltför stora internationella engagemang dessutom att vårt eget existensförsvar inte kan planeras eller övas på det sätt som krävs. Varje självständig nation bör emellertid äga ett existensförsvar, vilket vi menar att Sverige idag tyvärr inte gör. Vår primära målsättning bör därför vara att bygga upp ett sådant försvar, kapabelt att mötaframtida hot i vårt närområde, istället för ett försvar dimensionerat för insatser på fjärran slagfält till oklart gagn för Sverige.

Det står därför klart att Sverige bör lämna insatsen så snart som möjligt. Ju längre vi stannar, desto mer riskerar vi att dras in i ettutdraget inbördeskrig som kan komma att vara i decennier och kosta det svenska försvaret åtskilliga medel som i stället kunde ha använts till en uppbyggnad av försvarsorganisationen i Sverige.

 Med anledning av det som anförts ovan önskar vi sammanfattningsvis inte ett svenskt deltagande i utbildningsinsatsen RSM som regeringen nu föreslår, utan avstyrker istället propositionens förslag om ett medgivande.

Björn Söder (SD)

Mikael Jansson (SD)